I förra torsdagens Norrköpings Tidningar (21/6) skriver Anita Jernberger, Monika Broman och Madelaine Pavlidis om hur viktig distriktssjuksköterskans kompetens är. På den punkten är vi rörande överrens, distriktssjuksköterskans kompetens är nödvändig för att vårdcentralerna ska kunna ge patienterna den vård och de råd de behöver.

Därför blev jag både förvånad och besviken när Folkpartiet tillsammans med övriga allianspartier och Vrinnevilistan på förra mötet med hälso- och sjukvårdsnämnden röstade igenom ett borttagande av kravet på att minst 50 procent av sjuksköterskorna i primärvården ska vara distriktssköterskor. Ett beslut som jag och övriga socialdemokrater reserverade oss mot.

Risken att borttagandet av kravet leder till kvalitetssänkning är överhängande. Distriktssköterskan har genom sin utbildning den bredd som behövs inom primärvården, med kompetens som rör bland annat prevention, barn, äldre och läkemedel. Den kompetensen är nödvändig för att kunna bedöma vårdbehovet hos patienter som vänder sig till vårdcentralen, såväl fysiskt som via telefon.

Jernberger, Broman och Pavlidis konstaterar att det behöver utbildas fler distriktssjuksköterskor. Min fråga till Jernberger blir; vad har hon som ansvarigt landstingsråd för personalfrågor tagit för initiativ till att utöka specialistutbildningen av sjuksköterskor?

I vårt budgetförslag finansierar vi en fördubbling av landstingets specialistutbildningsplatser, från 50 till 100 platser. Samtidigt höjer vi studielönen under utbildningen från 15 000 kr till 18 000 kr.

Det möjliggör för fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig och för landstinget att rekrytera personal med rätt kompetens.

Det är bra att Anita Jernberger och Folkpartiet tycker att det är viktigt med distriktssjuksköterskor, men det gäller att visa det i praktisk handling. Med det har Folkpartiet och övriga styrande partier misslyckats.

Oppositionslandstingsråd