Inom EU pågår just nu intensiva diskussioner om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid. Samtidigt ska hela EU:s budget för de kommande sju åren beslutas, något som också omfattar jordbrukspolitiken eftersom frågan om hur mycket pengar som totalt ska gå till jordbruket beslutas under förhandlingarna.

Vi är allvarligt oroade över den riktning som förhandlingarna i EU om de framtida jordbruksstöden håller på att ta. Utan att kunna granskas kommer politikerna att nå överenskommelser som låser Europa i en kortsiktig jordbruksmodell som bortser från en långsiktig påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En nyligen genomförd undersökning visade att hela 89 procent av oss EU-medborgare vill att unionens kostnader ska vara kopplade till klimat och miljö. Med tanke på att EU:s skattebetalare i genomsnitt betalar runt 900 kronor per invånare för EU:s jordbruks- och landsbygdsbudget borde miljöfrågorna också avspeglas tydligare i politiken.

Vi är bekymrade över att beslutsfattare, trots den ekonomiska krisen i Europa, fortsätter som vanligt. I Europa står jordbruket i dag för tio procent av utsläppen av växthusgaser och jordbrukslandskapets fåglar har minskat med 49 procent sedan 1980. Trots alla åtgärder är situationen för Östersjön fortfarande mycket ansträngd och jordbrukets bidrag till övergödningsproblematiken är stort. Som ett alternativ till de förslag som nu diskuteras lämnar vi ett konkret och utarbetat förslag till en ny miljö- och landsbygdspolitik. En politik som bygger på ett nytt kontrakt mellan samhället och lantbrukarna. Med stöd till dem som producerar kollektiva nyttigheter och med rättvisa regler som gäller lika för alla. I stället för att som i dag dela ut arealbaserade stöd oberoende av prestation ska stödet bygga på genomförandet av åtgärder för att nå gemensamma mål.

Den nya miljö- och landsbygdspolitiken ska bestå av tre nivåer:

1) En juridiskt bindande grundnivå med krav att alla som brukar jord följer de lagar och förordningar som beslutats inom EU och nationellt. Inget ekonomiskt stöd utgår för att man följer lagen.

2) Ett arealbaserat stöd till lantbrukare som bidrar till kollektiva nyttigheter. Kriterierna för att få stöd utformas för att uppnå av samhället uppsatta mål inom miljö, klimat, landsbygdsutveckling med mera. Nivån på stöden bör läggas så att åtminstone 70-80 procent av den brukade arealen når upp till dessa krav.

3) Riktat stöd för att uppnå mer komplexa miljömål. Stöd som används för långtgående miljöåtgärder, till exempel skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Medel kan utgå för engångsinvesteringar eller som ersättning för löpande åtgärder.

Vi ser det som en väg mot ett jordbruk som kombinerar produktion och miljö även för framtida generationer. För att få en grund för en reform som tar hänsyn till EU-medborgarnas intressen stödjer vi EU-minister Birgitta Ohlsson och landsbygdsminister Eskil Erlandsson och uppmanar dem att stå emot de stora och mäktiga medlemsländerna och att verka för att EU:s budget inte används för att subventionera ett jordbruk som varken levererar till ett aktivt brukande av svensk jordbruksmark eller till vår gemensamma miljö.