Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har tydligen känt sig hotade av den växande kritiken mot skogsbruket. Nu har man skickat ut ett brev till sina medlemmar där man ber dem att "stå upp för den svenska modellen", läs kalhyggesbruket. Kritiken är felaktig, hävdar man. Vi har "ett av världens mest effektiva och miljövänliga skogsbruk". Det är möjligt att vi är effektiva när det gäller att producera pappersmassa. Miljövänligheten är däremot en klar lögn.

Vid en stor jämförande undersökning, genomförd av bland andra professor Lena Gustafsson, SLU, visade det sig tvärtom att vi har den näst sämsta miljöhänsynen. Bara Finland är sämre.

Och hur skulle ett skogsbruk kunna vara miljövänligt om man börjar med att hugga bort i stort sett allt som finns på marken, därefter böka upp den med tunga maskiner, lämna svåra körskador efter sig, för att sedan sätta plantor av ett och samma trädslag i långa rader. Planteringen röjs och gallras tre gånger under sin korta livstid om cirka 80 år, att jämföra med livscykeln i ett naturligt ekosystem som omfattar mer än 500 år. I dessa plantager är avståndet mellan de fyra meter breda basvägarna 22 meter, anpassat till maskinernas räckvidd. Regelmässigt kör man sönder bäckar och vattendrag vilket bland annat orsakar läckage av tungmetaller.

Bästa bevisen för den svenska modellens olämplighet är för det första att Artdatabankens lista över missgynnade och hotade skogslevande arter växer för varje mätning och nu omfattar cirka 2 000 arter. Ett underbetyg för allt vad miljöhänsyn heter.

För det andra visar Skogsstyrelsens polytaxundersökningar att en tredjedel av slutavverkningarna inte uppfyller lagkraven. Detta medför visserligen inget ansvar för skogsägarna, eftersom de är i det närmaste straffriförklarade, men det är likafullt ett underbetyg för hela den svenska modellen, där en av huvudpunkterna är frivillighet under rubriken Frihet under ansvar.
Borde stå Frihet utan ansvar. LRF försvarar en sjuk sak. Lagen måste skärpas.

Den svenska modellen har bara funnits i 60 år, men är snarast ett misslyckat experiment som redan har visat sig inte fungera. Och den tyngsta kritiken kommer från forskare. Det framstår då som desperat när LRF går ut och kräver rättning i ledet och uppmanar medlemmarna att "berätta om fördelarna" med kalhyggesbruket. Ja, vilka är de?

Säkert finns i dag inom LRF många skogsbrukare som tagit till sig debatten och ser sig om efter alternativ. Är det dem man vill få ordning på? Får inte LRF:s medlemmar göra som de vill? Flera varianter av hyggesfritt, så kallade kontinuitetsskogsbruk finns som kan ge minst lika god avkastning, men betydligt större biologisk mångfald, motståndskraft mot stormskador och insektsangrepp och på köpet vackrare skogar.