I en debattartikel i NT den 26/7 ägnar Mårten Arnberg, Eva Andersson och Lars Stjernkvist en femtedel åt Strömparken och lyckas med konststycket att inte svara på en enda fråga som ställts under snart två månader. Man refererar till den grupp som vill stoppa bygget och det lilla fåtal som vill bo i huset och sedan inget mer. Snacka om verklighetsbeskrivning. Fyra femtedelar av artikeln ägnas åt att förklara hur viktigt det är att få fart på byggandet.

Vi är för ett ökat byggande, så det finns ingen anledning att slå in redan öppna dörrar. Först tiger ni i ett antal veckor och sedan presterar ni ett inlägg helt utan substans och i förlängningen försöker ni flytta fokus till ett område där fullt samförstånd råder. Strategin är tydlig. Svara inte på frågor utan bestäm vad diskussionen ska handla om genom att komma med avledande påståenden.

Beträffande den politiska processen är det beklämmande att läsa inlägget. Vi medborgare vill och ska kunna lita på våra valda ombud. Det finns ingen möjlighet för oss att i förväg sätta oss in
i och granska alla ärenden innan de går till beslut i KF och nämnder. I de flesta fall fungerar det bra, men inte i det här fallet med huset i Strömparken. Ni politiker fick tydliga signaler, som indikerade att det kunde finnas en stark opinion emot och ni kunde ha bordlagt ärendet. De politiker jag har pratat med var helt ointresserade av ta reda på vad Norrköpings medborgare önskade.

Man hade redan bestämt sig för att huset skulle byggas och det fanns ingen återvändo. En del hävdade också att det fanns ett stöd för det, trots att man inte hade underlag för ett sådant påstående. Jag vill inte att Norrköpings kommun ska styras enbart utifrån ett okänsligt ekonomiskt perspektiv. Det finns andra värden som ibland är viktigare.

I artikeln talas det också om att ärendet genomgått en sedvanlig demokratisk process och att en enig nämnd tagit beslutet att huset ska byggas. Det kan man påstå om man är nöjd med att ett antal politiker i en nämnd är överens. Inte ett ord om vad medborgarna vill. Det sägs också att både väljare och valda måste respektera sakfrågan för att diskussionen ska bli bra. Vilken sakfråga? För mig är sakfrågan om ni politiker ska respektera väljarnas vilja eller inte och det är det ni ska förhålla er till.

Den artikel ni har presterat är ett arrogant, nedvärderande, respektlöst, innehållslöst och nonchalant inlägg, skriven på ett sätt som om ingenting tidigare har sagts i det här ärendet.

Ett deduktivt förhållningssätt innebär att man endast accepterar argument som bekräftar det redan beslutade. Det tillämpades av bland annat kyrkan för hundratals år sedan, men tycks nu uppleva en renässans i den politiska världen. Man kan tala om kejsarens nya kläder i en ny tid och ett nytt sammanhang, men syftet är detsamma, nämligen att ta makt över människor. Demokrati råder tydligen bara en dag vart fjärde år. Eftersom våra politiker förmodligen är mer motiverade att lyssna på oss väljare då så får vi se till att hanteringen av den här frågan kommer upp
i anslutning till nästa val.