I FN:s barnkonvention används ordet barn i betydelsen en människa som inte fyllt 18 år. Under veckan var ett ensamkommande barn från
Afghanistan kallade till en asylutredning i Uppsala. Jag var där som god man till barnet och som sådan ska jag ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenhet. (Lag 2005:429 om god man för ensamkommande barn).

Man har sagt mig att de som sköter asylutredningen är experter och specialutbildade på området, de finns endast på få orter. Experten var en kvinna med ett attitydproblem. Hon gjorde ett intryck av att vara nonchalant och uttråkad. Närvarande var också en protokollförare, tolk och barnets juridiska ombud.

Experten klargjorde mycket bestämt att den asylsökande hade sanningsplikt. Kanske vuxna svenskar vet vad det innebär, men gör ett barn det? Förhöret var en tuff pärs för barnet. Experten småklottrade på ett A 4 papper, sneglade ideligen på sitt armbandsur som om hon var stressad och ställde frågor som var irrelevanta. När frågan om varför barnet sökte asyl blev det direkt pinsamt hur oproffsigt experten uppträdde. Jag förstår att frågor måste ställas vid en utredning och jag vill inte närmare kommentera innebörden i dem. Men det var en interrogation i bästa CIA-stil.

Vi utsätter inte våra svenska barn för något liknande, varför ska då ensamkommande barn få genomlida förhör flera gånger under sin väntan på uppehållstillstånd i Sverige? Det finns ingen anledning att behandla dem som brottslingar.

Tolken var under all kritik, inte auktoriserad. Men experten hade "förtroende" för henne. Förtroende eller inte, en tolk ska vara ett proffs på sin uppgift, tala bägge språken perfekt, ingen halvmesyr. Man ska inte tillåta att barnet pratar långa meningar i flera minuter, då blir kvaliteten på översättningen dålig och godtycklig. Har man sett tolkar arbeta i våra domstolar och jämför med vad Migrationsverket anlitar blir man upprörd.

Om ett barns uppehållstillstånd att få stanna i vårt land avgörs av dessa människor och deras utlåtande, och eventuellt är grundläggande för en process i Migrationsdomstolen, så är det en skandal. Är det här tillvägagångssättet rättssäkert eller helt lagstridigt? Jag är övertygad om att det är det senare.

Låt ett verkligt proffs ta hand om förhöret. En välutbildad barnpsykolog. Låt era utredare resa dit barnen bor och håll förhöret där. De ska inte behöva resa i timmar, tur och retur samma dag. Jag vet att många gode män har reagerat och avbrutit förhöret då deras myndling har brutit samman. Det finns berättelser, sanna sådana, om att experterna har skrikit till de asylsökande att skärpa sig då de har börjat gråta och helt enkelt inte orkat med stressen och att bli ifrågasatta gång på gång.

Migrationsverkets asylutredare bryter mot FN:s Barnkonvention. Där kan man bland annat läsa: Barnkonventionen ger dig och alla andra barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskriminera dig. Det betyder att ingen får behandla dig sämre än någon annan. (slut citat)