Aktivitetsstöd hämmar föreningars möjligheter
Många klubbar och föreningar äger och driver sina egna anläggningar och fler föreningar bör få chansen. Det skriver Päivi Johansson (M) och Kerstin Nordenberg (M).
I Norrköping bor 31 000 barn och ungdomar
i åldern 7 till 20 år. Många har en rik och variationsrik fritid med idrott och kultur. De flesta ledarna arbetar helt ideellt i de 240 idrottsföreningar som finns i Norrköping. Riksidrottsförbundet har räknat ut att kostnaden för de ideellt arbetande ledarna är 20 miljarder årligen beräknad på en fritidsledarlön.
I Norrköping skulle detta innebära åtminstone 280 miljoner. Skattemedel till anläggningssubvention för idrottsanläggningar/-hallar och aktivitetsstöd är i runda slängar 100 miljoner
i Norrköping. Ledarna, som oftast är föräldrar, tar ett extra ansvar för andras barn, ser till att träningar fungerar, att matchen blir av, att ungarna har det roligt och även att läxorna sköts. Många klubbar och föreningar äger och driver sina egna anläggningar och fler föreningar bör få chansen.
Idrottsföreningar tar ett allt större ansvar och ett antal föreningar har "all inclusive", att även mellanmål och läxhjälp ingår för ungdomarna vid träningstillfällena. Föreningarna som äger och driver sina lokaler kan ordna detta själva. Övriga är beroende av sin hyresvärd för att få tillgång till lämpliga rum. Kommunen är ju den stora hyresvärden och handläggningstider kan dra ut på tiden. Det är frustrerande för föreningarna att beslutsprocesserna i kommunen tar tid.
Aktivitetsstöden gäller från sju års ålder och uppåt och detta hämmar föreningarnas möjlighet att låta fem-sexåringar börja med lek och idrott. Intresset är stort från barn och familjer och någon form av aktivitetsstöd för mindre barn bör införas.
Föreningsledarna och de aktiva föräldrarna gör en storartad insats för Norrköpings ungdomar och förtjänar eloge och stöttning.