När regeringen nyligen presenterade sin budget ingick förslaget om en ettårig gymnasieutbildning. Tanken är att man på det här sättet kan rädda ungdomar som annars riskerar att hoppa av gymnasiet. Vi håller med om att det är ett stort problem att inte alla fullföljer sin gymnasieutbildning. Dock menar vi att ett ettårigt program är fel väg att gå eftersom vi då börjar i fel ände.

Det hör till skolans uppgifter att öka motivationen hos elever och få dem att vilja utbilda sig. Att skapa ett ettårigt gymnasium tyder på att Jan Björklund (Fp) har gett upp hoppet på ungdomarnas förmågor att klara gymnasiet, men även på skolans förmåga att förse sina elever med det engagemang och självförtroende som behövs för att klara skolan.

Den här reformen skulle möjligtvis leda till bättre statistik över andelen elever som klarar gymnasiet, men det hjälper knappast de berörda elevernas situation på arbetsmarknaden. Dagens arbetsmarknad ställer allt högre krav på utbildning och de som har gått ett ettårigt gymnasieprogram utan teoretiska ämnen kommer att ha en väldigt svag ställning.

Vi i SSU anser att vi ska konkurrera med kunskap och inte med lön. Vi lever i ett kunskapssamhälle och de yrkesarbetare som i framtiden kommer att bli eftertraktade är de som vid sidan av sina fackkunskaper även besitter teoretiska kunskaper.

Genom att högskolebehörigheten har tagits bort har statusen på yrkesprogrammen minskat. I fjol fanns det betydligt färre elever som valde dessa program än de föregående åren. Att nu införa en kort utbildning utan några teoretiska ämnen alls kommer att sänka statusen ytterligare.

Det finns dessutom en stor risk att fler elever än de som i dag hoppar av gymnasiet kommer dras till en ettårig linje. Den risken är extra stor för dem som inte kommer från studievana hem. Det kommer öka klyftan mellan de hög- och lågutbildade i samhället och det är en utveckling som vi sätter oss emot.

Det bästa sättet för att få fler elever att klara gymnasiet är att tackla problemen där de frodas, det vill säga i grundskolan. Vi måste investera stort i grundskolan och extra stort bör vi satsa på skolorna i socialt utsatta områden, där flest elever riskerar att inte klara av sin skolgång.

Fler engagerade lärare, speciallärare och kuratorer i skolan kan förse eleverna med kunskaperna och stödet som de behöver. Elever som känner att samhället och omgivningen har förtroende för dem kommer att nå lite längre än de själva tror. Givetvis ska man också på gymnasiet få tillräckligt stöd och även där bör lärartätheten höjas.

Vi som är unga i dag har ett väldigt långt arbetsliv framför oss. Ett val som man gör som 15-åring ska inte vara avgörande för resten av ens liv. Därför är det även viktigt att ha en väl fungerande vuxenutbildning som erbjuder alla oavsett var
i livet man befinner sig möjligheten att utvecklas och öka sina kunskaper. Vi vill ha en skola som får fram det bästa i var och en av oss. Det vinner inte bara individer utan hela samhället på.