Leder forskning säkert till fler jobb?
Inom framförallt medicinsk forskning gäller ju tesen att en övervägande majoritet av forskningsprojekten inte visar sig hålla för kommersialisering. Det skriver Kenneth Holmberg, nationalekonom.
Häromveckan aviserade regeringen en ny satsning på framförallt utbildning för ungdomar. Det är nog behövligt eftersom läskunnigheten sjunker i Sverige som är ett av de mest utvecklade länderna i världen. Vad man bör fråga sig är hur detta har uppkommit? Och vad har tidigare satsningar på utbildning fått för resultat? Sämre läskunnighet.
Om Sverige måste lägga kraft på läskunnighet
i stället för mer avancerad utbildning lär det inte dröja länge innan Sverige blir omsprunget av länder som i dag ligger efter i välståndsligan. Regeringen nöjer sig dock inte med detta utan slår till med storsläggan när det gäller satsning på forskning och utveckling, där de avsätter närmare elva miljarder kronor under en fyraårsperiod, för framförallt medicinsk forskning.
Är det givet att forskning verkligen leder till fler jobb? Den frågan kan man ställa till Södertäljebor och undra varför Astra Zenecas forskning ledde till att cirka 1 200 personer blev av med sina jobb. Vi ska vara medvetna om att en kraftig ökning av forskning inte alls behöver leda till fler jobb. Det kan ju faktiskt förhålla sig precis som Astra Zeneca i Södertälje, där mycket forskning inte ledde någon vart. Inom framförallt medicinsk forskning gäller ju tesen att en övervägande majoritet av forskningsprojekten inte visar sig hålla för kommersialisering.
Vi har under detta år fått se ett flertal medicinbolag falla ihop som korthus när forskningsprojekten inte har levererat önskade resultat. Kommer väldigt mycket pengar att ändra på sådana förhållanden? Nej, mer pengar kommer eventuellt att leda till fler forskningsprojekt, men lyckade resultat blir inte procentuellt fler.
Ett exempel som visar att mindre resurser inte behöver vara till nackdel är jakten på DNA-sekvenseringen som utspelade sig mellan den enskilde företagaren, amerikanen Craig Venter och det offentliga Human Genome Project med betydligt större resurser till sitt förfogande. År 2000 kunde Craig Venter tillkännage att sekvenseringen av det mänskliga genomet var klart, tre år innan det förväntade slutet på Human Genome Project.
Vi bör också ha i tankarna att forskning inom framförallt tekniska områden har som mål att effektivisera produktionsprocesser, vilket i praktiken innebär att någon form av maskin eller dator utför arbete som människor tidigare utförde. Kan vi tänka oss att piloter är ett minne blott om 20-30 år? Med stor sannolikhet.