På NT:s debattsida den 4/10 skriver Mona Olsson (V) och Emil Broberg (V) att 20 000 jobb kan skapas med de vinster som genereras av privata företag i välfärdssektorn (VSO-sektorn).
Det går att ha olika uppfattning om huruvida vinster är bra eller dåligt, men så länge kvaliteten i kärnverksamheten inte försämras utgör vinsten ett mått på hur effektivt skattemedlen används.

Vad som med säkerhet kan sägas är att några 20 000 jobb aldrig kommer att skapas i VSO-
sektorn om de privata företagens vinster stoppas.
I så fall måste de offentliga aktörerna återta ansvaret och där skapas inga överskott för att nyanställa 20 000 stycken. I en rapport från Statistiska Centralbyrån presenteras siffror som visar att det under 2010 gjordes 30 000 nyanställningar i VSO-sektorn. Av dessa anställdes 17 000 av privata företag som enligt SCB samtidigt
gjorde vinster på sammanlagt nio miljarder kronor.

De privata företagen svarar för en liten andel av den totala VSO-sektorn, men trots vinster anställdes förhållandevis fler än i den offentliga sektorn. I stället för att stirra sig blinda på vinster borde debattörerna fundera över hur skattebetalarna skulle kunna dra nytta av effektivitetsvinsterna. Debattörernas förslag innebär att det på ideologiska grunder endast skapas förlorare.

Vinstmöjligheten är ett incitament för effektivitetsförbättringar. I stället borde själva ersättningen ses över så att de privata företagens vinster minskar, men ändå uppgår till en sådan nivå att det är intressant att vara en aktör. Detta kan ske antingen genom att kvalitetskraven höjs, eller genom att ersättningen minskar. De privata vårdföretagens intäkter från skattemedel är trots allt "säkra pengar", vilket innebär att även om ersättningarna sänks så kommer avkastningen att vara rimlig för en professionell aktör. Ett annat villkor för att driva privata företag
i VSO-sektorn borde vara att företagen har sin skattehemvist i Sverige. I så fall kommer en del av vinsten tillbaka till skattebetalarna i form av vinstskatter.