Den stora variationen av växter, djur och mikroorganismer är avgörande för oss människor. Kombinationen av livsformer och samspelet ger upphov till varor och tjänster som är helt grundläggande för att våra samhällen, vår ekonomi och vår vardag ska fungera.

Därför måste världen ta gemensamma krafttag för att värna den biologiska mångfalden. Avsmältningen av Grönlandsisen, skövlingen av regnskogar och förstörandet av korallrev är tre exempel på hur vi i snabb takt närmar oss den gräns som finns för planetens belastning.

När världens länder samlas i indiska Hyderabad denna vecka för möte i FN:s Konvention om biologisk mångfald, står flera viktiga frågor på spel. Hur ska förlusten av arter hejdas? Vilka omedelbara och långsiktiga åtgärder krävs? Hur tänker alla länder genomföra den arbetsplan för biologisk mångfald som antogs vid mötet i Nagoya 2010?

Sverige gjorde frågan om biodiversitet till ett huvudnummer under vårt EU-ordförandeskap hösten 2009. Vi driver också på för att EU konstruktivt ska bidra till att höja miljöinsatserna
i Hyderabad. Där ska parterna inte bara diskutera hur den arbetsplan som antogs i Nagoya ska genomföras, utan även hur finansieringen ska ske och hur privat sektor bättre ska kopplas in
i arbetet.

En viktig punkt i Hyderabad gäller hur det internationella samarbetet för att kartlägga den globala biologiska mångfalden ska fortsätta. Sverige har tagit en tätposition i detta globala arbete. Bara genom verksamheten i det svenska Artprojektet har man hittat cirka 2 500 arter som är nya för Sverige. Det betyder att vi har plussat på vår biologiska mångfald med ungefär fem procent på mindre än tio års tid. Allmänheten står för en viktig del av arbetet. Cirka 20 000 observatörer har hittills rapporterat in ungefär 35 miljoner observationer till den webbaserade Artportalen.

Till maskiner som människan skapat går det oftast att få tag på reservdelar. Riktigt så enkelt är det inte när det gäller att ersätta arter i ett ekosystem. Om miljön förändras påverkas också ekosystemens funktioner och deras förmåga att ge oss de resurser som vi är beroende av. Mat från odlingslandskapet och från vattendrag är en grundförutsättning för vår existens.

Råvaror från skogen tillgodoser också grundläggande behov. Världen måste därför bli bättre på att räkna med vilka kostnader det innebär att göra fel mot naturen och vad ett samhälle tjänar på att förvalta den biologiska mångfalden.
I Sverige utarbetar vi ett särskilt etappmål inom miljömålssystemet, där värdet av ekosystemtjänster till 2018 ska integreras i ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden.

Nagoyaplanen etablerade ett rättvist och robust regelverk för den biologiska mångfalden. Den måste bekräftas tydligt i Hyderabad, så att världen kan ta fler steg mot att säkra naturens förmåga att producera livsnödvändiga tjänster.