En god hälsa hos befolkningen är en förutsättning för välfärd och god ekonomisk utveckling i en kommun. Välfärd betyder att färdas väl och för att färdas väl genom livet är en god hälsa tillsammans med arbete, utbildning och boende de mest grundläggande faktorerna. Att stärka folkhälsan i befolkningen borde därför vara en strategiskt viktig uppgift för en kommun.

I en lång rad studier och även internationella publiceringar har forskargruppen Twincities under flera år analyserat folkhälsan i Norrköping. För att skänka perspektiv har jämförelser gjorts med Linköping, men även med andra kommuner och med riket som helhet.

En övergripande slutsats av dessa analyser är att Norrköping har betydande hälsoproblem
i sin befolkning. Detta framkommer inom alla tänkbara aspekter av hälsoläget som kan studeras (dödlighet, förekomsten av allvarliga sjukdomar, hälsoriskbeteenden). Det mest betydande hälsoproblemet gäller hjärtkärlsjukligheten, där Norrköpingsborna i dag har den högsta dödligheten av de 15 största svenska städerna. Om inga åtgärder görs kommer detta förhållande med all sannolikhet att kvarstå.

Dagens folksjukdomar och hälsoproblem handlar ofta om sådant som psykosomatiska besvär, sömnbesvär, magbesvär, depressioner och ångest. Dessa problem, som tenderar att öka, är uttryck för de livsbetingelser som omger oss. Hälsoproblem drabbar särskilt de individer och familjer som har svårast att påverka sina livsförutsättningar.

Det kan gälla sådana faktorer som brist på inflytande i arbetet, avsaknad av en fysiskt aktiv livsstil, dåliga kunskaper om hälsofaktorer och kostvanor, oförmåga att hantera stress och känsla av utanförskap. Förhållandena är i hög grad relaterade till de livsbetingelser, värderingar och hälsobeteenden som råder i den sociala miljö som individen lever i. Kunskap och utbildningsnivå har därför blivit en viktig framgångsfaktor för att skapa en bättre folkhälsa.

Det finns en stor variation i hälsa mellan stadsdelar, vilket speglar den sociala segregationen. Den förväntade medellivslängden mellan välbärgade och utsatta stadsdelar har visat sig vara betydande. De kulturella olikheterna mellan befolkningsgrupper spelar här en viktig roll. Vi behöver därför skapa bättre indikatorer på hur hälsa och livsvillkor fördelar sig i främst städernas olika stadsdelar och särskilt i de socialt mest utsatta områdena. Ingen kan i dag förutsäga när utanförskap och ohälsa i utsatta stadsdelar når sådana dimensioner att våld och social oro bryter ut.

Den fråga vi ställer till Norrköpings politiker är vad de vill göra för att förändra den situation som vi analyserat. Vad kan göras för att vända en hel stad? Vad kan kommunen göra och vad ska landstinget (som handhar sjukvården) göra?