Kraven på utbildning i arbetslivet blir allt högre. Men inte bara i arbetslivet utan också i livet
i stort. Som medborgare i ett demokratiskt samhälle ställs allt högre krav på att kunna ta till sig, sovra och kritiskt granska stora informationsmängder. Den utvecklingen kommer inte att avta utan mest sannolikt öka ytterligare.

Regeringen har gett upp den svenska skolan.
I stället för att satsa på eleverna och höja förväntningarna, sänker regeringen ambitionerna och kraven. I stället för att investera i grundskolan så att fler når målen, föreslår regeringen ettåriga gymnasieprogram utan krav på teoretiska ämnen för elever som inte har nått målen i grundskolan.

Samtidigt är företag och andra arbetsgivare tydliga med att de inte efterfrågar 16-17-åringar som inte har en fullständig gymnasieutbildning. Tvärtom ser företagarna behov av mer välutbildade unga.

Vi gör de unga en björntjänst om vi lurar in dem
i denna återvändsgränd. De kommer inte att klara sig på arbetsmarknaden med en ettårig gymnasieutbildning. Arbetslösheten är i dag mer än dubbelt så hög för unga utan en gymnasieutbildning. Ungdomar utan en fullständig gymnasieutbildning får mycket dåligt fäste på arbetsmarknaden, med långa och återkommande perioder i arbetslöshet.

Sverige har den första regeringen i vår historia, och förmodligen den enda i världen, som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation. Det här är inte ett ansvarsfullt sätt att möta framtiden. Arbetsgivarna har behov av mer välutbildade unga. Då måste vi se till att varje ung ges den möjligheten.

Grunden för att alla elever ska nå målen i grund- och gymnasieskolan är att höja kvaliteten i skolan. Men regeringen skär ned på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor i år. Det är helt obegripligt för oss. För oss står det klart att det finns stora olösta problem i gymnasieskolan. En av fyra elever tar inte examen inom loppet av fyra år. Men när inte alla elever når upp till målen är lösningen inte att sänka kraven. Förväntningarna på eleverna ska i stället vara höga och stödet kraftigt. Då presterar ungdomarna bättre, när något förväntas av dem.

När arbetsgivarna efterfrågar gymnasiekompetens måste alla ges möjlighet att skaffa sig det. Unga ska inte bara ges en möjlighet utan flera. Vi har förnyat vår politik och vill införa ett utbildningskontrakt där unga arbetslösa utan en fullständig gymnasieutbildning förbinder sig att slutföra den mot att de erbjuds jobb eller praktik på deltid, annars går de miste om ekonomisk försörjning från samhället.

Men det är inte bara förändringar i gymnasieskolan som måste till. Vi ser också ett stort behov av kraftfulla investeringar i grundskolan för att varje barn ska ges en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Det vill vi uppnå genom stora kvalitetssatsningar, ett exempel är vårt förslag om mindre klasser i lågstadiet.

Dagens och framtidens arbetsmarknad kräver mer av våra unga. Då är inte lösningen att sänka ambitionerna för skolan och eleverna. Det kräver i stället att vi investerar mer kraftfullt i varje ung person.