Frågan ställs på sin spets de närmsta åren - ska Gripen bli en gökunge som tränger ut marina och arméförband eller ska en ökad andel av skattepengarna gå till fler och bättre Gripen som förmodligen inte behövs för just svenska försvaret i närtid?
Det handlar om någonstans mellan 33 och 50 miljarder kronor för tiotalet Super-Jas, kraftigt uppgraderade Gripen till svenska flygvapnet, kostnad som dock ska slås ut på ett stort antal år. Huvudpoängen nu är att de möjliggör export till Schweiz, 22 flygplan för cirka 22 miljarder kronor.
Därefter kan det bli aktuellt med exportorder till Brasilien, som i flera år skjutit på sitt beslut, och till Kroatien, senare möjligen till Danmark och Bulgarien. Alternativet är att börsnoterade Saab (flyg, vapen) förvandlas alltmer till underleverantör åt de största kvarvarande civila flygjättarna fransk/europeiska Airbus och amerikanska Boeing.
Saab har över 4 000 anställda i Östergötland. Inklusive underleverantörer beräknas ett tusental vara bosatta norr om Göta kanal. Vapenindustrin inklusive säkerhetsföretagen omfattar i landet ett 60-tal företag med 30 000 anställda, inräknat underleverantörer uppemot 100 000, flertalet de mest tekniskt kvalificerade i landet. Förutom i Linköping finns de största i Karlskoga (kanoner, ammunition), Karlskrona/Malmö (ytfartyg, ubåtar), Göteborg (elektronisk övervakning) och Örnsköldsvik (stridsfordon).
Att väga sysselsättningen hos dessa industrier mot arméförbanden i Skövde, Eksjö, Karlsborg, Enköping, Revingehed och Boden görs inte öppet när besluten tas. Då påstås det handla om försvarets operativa förmåga. Men konsekvensen av oförändrade försvarsanslag blir ändå färre militära förband eller färre nya vapen och därmed färre exportorder.
Försvarsbeslutet gäller från 2015 om vi ska välja ett balanserat försvar eller "alltför många" stridsflyg. Ingen vet hur mycket av vad vi behöver för att försvara Sverige, det är rena gissningar. Men svenska folket och dess politiker vill ha ett rimligt starkt försvar.
Då verkar det effektivare att välja det mest avancerade och avskräckande som finns vid sidan om ubåtar, Saabs stridsflyg. Det ger samtidigt flest kvalificerade jobb och sannolikt exportorder, därmed betalar Schweiz i praktiken en del av utvecklingskostnaden, senare kanske fler länder.
Om en efterkalkyl görs för de Gripen som hittills tillverkats har vi fått många stridsflyg till jämförelsevis låg kostnad, delvis betalat av fyra andra länder. Att svenska försvaret sedan köpte alldeles för många i början av 1990-talet, det berodde på osäkerheten när Sovjetunionen rasade ihop.