Uttalandet gjordes efter ett möte med den grekiske premiärministern Antonis Samaras i Paris. Samaras sade efter mötet att Grekland "rör sig mot stabilitet".
Premiärminister Antonis Samaras vill att de internationella långivarna ger Grekland mer tid för att genomföra de reformer som krävs för att få krislån.
Det sade han i en intervju i den tyska tidningen Bild inför dagens möte med Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.
-Allt vi vill ha är lite luft att andas för att få igång ekonomin och öka statens intäkter.
Grekland måste spara ytterligare två miljarder euro under de närmaste två åren för att nå målen som satts upp av EU och Internationella valutafonden (IMF) för att få krislån samt för att kompensera för minskade skatteintäkter till följd av neddragningar, uppger en tjänsteman på finansdepartementet.
Grekland har lovat att hitta besparingar på 5,5 procent av BNP i utbyte mot nödlånet på 130 miljarder euro, vilket motsvarar 11,5 miljarder euro under två år.
Bland annat övervägs en lönesänkning för offentliganställda på 12 procent. Stopp för statligt stöd till frivilligorganisationer är en annan åtgärd som föreslagits. Sänkt stöd till handikappade finns också bland vad som kan komma, liksom ytterligare åtstramningar för landets pensionärer, rapporterar den grekiska tidningen Kathimerini på nätet.
För de som får pensioner på upp till 600 euro per månad talas det om en sänkning på 2 procent, medan de som får 2 500 euro per månad kan förlora en femtedel av sin pension. Därtill diskuteras att höja ribban för hur många år man måste jobba för att få rätt till lägsta pensionsnivån på 485 euro per månad från 15 till 20 år.
Det finns enligt tidningen även ett förslag som går ut på att föra över 30 000-40 000 offentliganställda till en arbetskraftsreserv under 1-3 år, där de får nöja sig med 70 procent av sin lön i ersättning.
Antonis Samaras och Jean-Claude Juncker kunde knappast fatta några avgörande beslut på sitt möte. Men mötet var viktigt som tillfälle för Samaras att förankra idén om att mjuka upp villkoren för ytterligare nödlån till Grekland.
Avgörande beslut om justerade villkor fattas troligen först i samband med nästa möte mellan eurozonens finansministrar, som äger rum om två veckor. Tills dess ska även inspektörer från den så kallade trojkan - EU, ECB och IMF - ha färdigställt en ny utvärdering av den grekiska krispolitiken, som blir beslutsunderlag för om det är aktuellt att återuppta utbetalningar av nödlån.
"Det finns inte mycket som talar för att saker och ting blir bättre i Grekland ju längre denna process står på, men denna förhoppning om mer tid för att genomföra besparings- och strukturåtgärder är icke desto mindre det halmstrå som världens förhoppningar hänger på", skriver Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på RBS, i en kommentar i ett kundbrev inför mötet.
Euribor, räntan för lån mellan banker i eurozonen, sjönk till en ny rekordlåg nivå i dag. För ett så kallat interbank-lån med tre månaders löptid i eurozonen sjönk räntan till 0,31 procent, ned från 0,32 i går.
En förklaring till räntenedgången är att bankerna räknar med att Europeiska centralbanken (ECB) kommer att sänka sin styrränta från rekordlåga 0,75 procent i september, samtidigt som ECB väntas sjösätta en nytt program för stödköp av statspapper med kortare löptider i syfte att få ned räntorna för eurozonens krishärdar.