Krisen gör att svenska storbanker måste hitta nya finansieringskällor på hemmaplan i takt med att Europas obligationsmarknad slås ut.
Utvecklingen är bingo för hushåll och företag med överskott som ska placeras säkert.
-Sparräntor kommer att gå upp. Det beror ju också på att börsen går dåligt och att vi blir mindre och mindre intresserade av börsen och tittar på annat sparande, säger Masih Yazdi, analytiker på Credit Suisse.
Men utvecklingen är inte lika kul för mer skuldtyngda bankkunder.
På marginalen innebär minskad bankfinansiering med billiga obligationslån i Europa högre kostnader för bankerna. Och till följd av den dåliga konkurrensen på bankmarknaden i Norden kan detta till viss del täckas upp av höjda räntor på bolån och andra krediter.
-Det sker redan. Och de skärpta krav på mer matchad upplåning i bankerna som är på väg att införas drar i samma riktning, säger han.
Samtidigt tillhör svenska storbanker än så länge en krympande skara på kanske ett dussin större aktörer i Europas finanssektor som fått en status som säkra tillflyktsorter i krisen, vilket verkar i motsatt riktning.
-De svenska bankerna emitterar säkerställda obligationer väldigt billigt just nu. Och marknaden skiljer alltmer på bra och dåliga banker, säger Yazdi.
-Jag tror alltid det kommer att finnas internationellt kapital som vill investera i vad man ser som säkra och bra företag, tillägger han.
Swedbank, som med 267 miljarder kronor i inlåning från svenska privatkunder är störst i segmentet i Sverige, har känt av trycket uppåt på sparräntorna.
-Det är framförallt frågan om en konkurrens från aktörer som redan har fått problem att finansiera sig via marknaden, det vill säga lite mindre aktörer som har svårare att få tillgång till kapitalmarknaden, säger Thomas Backteman, kommunikationsdirektör på Swedbank.
-Den utvecklingen tror vi kommer fortsätta. Det är vår bedömning.
Bland de mindre aktörerna är tongångarna annorlunda. Tor Borg, chefekonom på statliga SBAB Bank, tror att sparräntorna generellt är på väg nedåt det närmaste halvåret, särskilt om Riksbanken sänker reporäntan för andra gången i år, från nivån 1,50 procent.
-Vi räknar med att Riksbanken kanske sänker en gång i höst och de har ju redan sänkt en gång i år, säger han.
SBAB har sedan årsskiftet drygt fördubblat sin marknadsandel till 1,3 procent och har en tillväxttakt på inlåningsstocken på över 20 procent, enligt en färsk rapport från banken. Bakom utvecklingen ligger en väsentligt högre ränta än de större konkurrenterna.
Det finns inget som tyder på att svenska banker skulle ha börjat få problem att finansiera sig utomlands, enligt Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
-Svenska banker har tillgång till alla marknader och de finansierar sig på ett sätt som är stängt för många andra banker, säger han.
Den tydligaste effekten av skuldkrisen i Europa är enligt Persson snarare att allt fler banker i krishärdarna måste förlita sig på stöd från ECB.