För 2014 räknar Riksgälden med ett underskott på 56 miljarder kronor. Bedömningen innebär att det svenska lånebehovet skrivs upp de närmaste åren.

-Sverige har på samma sätt som andra länder med stor export påverkats av krisen och konjunkturutsikterna har försämrats, säger Riksgäldens chef Bo Lundgren.

Riksgälden räknar med svag efterfrågan i omvärlden och att den svenska arbetslösheten ökar i år och i början av nästa år. Först under 2014 tror Riksgälden på en viss återhämtning i ekonomin.

Riksgäldens syn på ekonomin skiljer sig också från regeringens.

-Vi har en litet annan syn på den makroekonomiska utvecklingen. När det gäller BNP ligger vi lägre än regeringen och regeringen har lite ljusare syn på arbetsmarknaden, säger Johan Sandberg, Riksgäldens analytiker.

Samtidigt bedömer man att svensk ekonomi klarar sig relativt väl trots krisen i euroområdet.

Den svaga konjunkturen och osäkerheten i omvärlden får genomslag på svensk ekonomi. Riksgälden bedömer att BNP växer med 1,0 procent i år, 1,6 procent nästa år och 2,2 procent år 2014. Prognosen är i princip oförändrad för i år, men 0,7 procentenheter lägre för nästa år jämfört med tidigare prognos.

Det är framför allt lägre skatteinkomster som försvagar statsfinanserna, skriver Riksgälden.

Upplåningen beräknas öka med drygt 40 miljarder 2013 jämfört med den förra prognosen och under 2014 ökar upplåningen ytterligare, då man måste finansiera en större volym förfallande lån, skriver Riksgälden.

Statsskulden är i princip oförändrad som andel av BNP mellan 2011 och 2014 och bland de lägsta i EU.