"Orealistiskt" säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M) om förslaget.
EU-kommissionens tidigare budgetförslag för åren 2014-2020 på 1 033 miljarder euro har fått hård kritik från bland annat Storbritannien, Tyskland och Sverige.
Enligt ett dokument som Cypern nu skickat till EU-ländernas regeringar bör förhandlingarna utgå från 983 miljarder, men mer besparingar bedöms behövas. Målet är att nå en överenskommelse om långtidsbudgeten på toppmötet i slutet av november.
När det gäller den rabatt Sverige har på sin EU-avgift är förslaget från det cypriotiska EU-ordförandeskapet detsamma som EU-kommissionen redan föreslagit. Det innebär att rabatten, som består av flera olika delar, avskaffas och ersätts med en klumpsumma på 350 miljoner euro årligen 2014-2020, eller drygt tre miljarder kronor.
-Rabatterna är viktiga för oss, men man ska komma ihåg att vi ännu inte ens är i början av slutförhandlingarna, säger statsminister Fredrik Reinfeldt till TT.
TT: Är det ett vetoläge för Sverige?
-Jag vill inte uttrycka mig i sådana termer än så länge men betonar att det som kommit hittills i förslagsväg är orealistiskt. Det måste bantas ner och det bör enligt vår mening ske i en krets av likasinnade, därför fortsätter vi dialogen med de nettobidragsgivare som har en samsyn med oss, säger Reinfeldt.
TT: Sverige har ju kritiserat långtidsbudgeten och särskilt jordbruksstödet i många år. Det har inte fått så stort gehör.
-Det finns ju en ansenlig grupp länder som anser att det är viktigt att behålla en hög nivå på lantbrukssubventionerna. Därför sker ingen större förändring. Vi har varit öppnare i tidigare skeenden och sagt att vi gärna skulle se en modernisering. Den vägen verkar svårframkomlig och då blir nettobidragsaspekten genom att vi och andra behåller våra rabatter viktig.
TT: Är det en skärpning av den svenska linjen?
-Jag vill mera beskriva det som en anpassning till vad som sker i förhandlingarna. Men som sagt vi har inte kommit till slutrundan i detta ännu.
Den svenska EU-avgiften var 2011 30,6 miljarder kronor. Finansdepartementet befarar att den totala effekten av EU-kommissionens förslag, slopad rabatt och ökade utgifter i EU-budgeten, kan innebära att EU-avgiften växer med tio miljarder kronor.
Den svenska regeringen är även kritisk mot jordbruksstödet.
"Det är oacceptabelt att jordbrukspolitiken är nästan helt undantagen från besparingar. 40 procent av EU:s budget går fortfarande till jordbruket - som sysselsätter 5 procent av arbetskraften och bidrar med endast 1,5 procent av EU:s BNP", säger Ohlsson i ett uttalande.
Långtidsbudgeten täcker åren 2014-20 och ska enligt planerna slutförhandlas vid ett toppmöte i Bryssel den 22-23 november.
"När Europas länder sparar på vård, skola och omsorg kan inte EU:s budget öka. Vi måste skära tre-fyra gånger så mycket för att stabilisera medlemsländernas avgifter", skriver Birgitta Ohlsson.
EU-kommissionen vill dock helst inte spara alls i sitt budgetförslag.
"Det här har inte stöd från kommissionen", heter det i ett uttalande om det cypriotiska förslaget på tisdagen.
Flera länder hade redan innan siffrorna presenterades gått ut med hårda krav inför de fortsatta förhandlingarna.
Storbritannien kräver att budgeten inte tillåts öka överhuvudtaget och anser dessutom att den brittiska rabatten är "helig" och inte går att förhandla om. Premiärminister David Cameron varnade redan efter senaste EU-toppmötet i oktober för ett brittiskt veto om inte resultatet blir "bra för Storbritannien".
Även Danmark hotar med veto, om inte landet får den rabatt på en miljard danska kronor som man anser sig ha blivit lovad. Rabatten finns dock fortsättningsvis inte med i budgetförslaget.
Tyskland driver i sin tur en kompromisslinje som sätter ett budgettak på 1 procent av EU:s totala BNI - vilket för närvarande skulle hamna på 960 miljarder euro. För att nå dit krävs att budgetförslaget bantas med ytterligare omkring 20 miljarder, utöver de 50 miljarder som det cypriotiska ordförandeskapet har räknat fram.