”Sträck ut. Och tillbaka. Sträck ut. Och tillbaka. Och skaka loss rumpan” uppmanar rösten från högtalarna.

Gruppen av pensionärer i den lilla gymnastiksalen på seniorboendet Lida Kullar dansar, trampar på stället och gör rörelser sittande på stolar till svängiga låtar. Musiken och instruktionerna kommer från en cd-skiva men det är Ingrid Bindekrans som leder gruppen och visar hur övningarna ska göras.

– Nu kommer den svåraste rörelsen, säger hon och visar deltagarna hur de ska dra upp knät mot hakan.

Artikelbild

| Man ska inte hänga upp sig på sin höga ålder, tycker 93-åriga Ingrid Bindekrans som alltid har älskat att röra på sig.

Alla kämpar på efter förmåga men ingen tycks klara det så lätt som Ingrid själv. Det är anmärkningsvärt eftersom hon är omkring 20 år äldre än den genomsnittliga deltagaren i gruppen.

Musiken tystnar i några sekunder. Ingrid tittar upp.

– Tro inte att det är slut!

Efter Louis Armstrongs ”What a wonderful world” och några stillsammare cirkelrörelser med armarna är passet ändå över. Deltagarna pustar, dricker lite vatten och flera intygar att Ingrid är vigast av dem allihop. Det här är andra gruppen och andra entimmespasset hon leder i dag.

Artikelbild

| Kul att Ingrid har humor, annars vore det tråkigt att gå hit, menar Lisbeth Karlsson som är med i gymnastikgruppen.

När vi i telefon gjorde upp om tid och plats för det här reportaget sa hon med självklarhet att vi skulle gå de 91 trappstegen upp till femte våningen. Hissen var liksom inget alternativ.

– Jag blir 94 i augusti om jag får leva. Blodtrycket är högt och jag borde kanske ta det lite lugnare. Men jag trivs inte med att vara stillasittande, säger Ingrid.

Artikelbild

| Ingrid Bindekrans (i mitten) och deltagare i hennes älskade gymnastikgrupper som hon leder varje torsdag.

I hela sitt liv har hon promenerat, simmat och åkt skidor och gör det än i dag. Så här års börjar också trädgården kräva sitt. Sedan är det ju cyklingen också, särskilt den. Hon fick sin första cykel som sexåring vilket innebär att hon nu har cyklat i 87 år.

Ingrid bekymrar sig för att många äldre sitter inne lite för mycket och rör sig lite för lite. Hon tror att det vore bra om de äldre försökte röra sig och göra de övningar de kan trots krämpor och värk.

Artikelbild

| Trots att Ingrid Bindekrans är 20 år äldre än de flesta i gruppen är hon vig som få.

Ryktet om hennes engagemang för friluftsliv och gymnastik gjorde att hon för några år sedan fick frågan från pensionärsföreningen SPF Södra om hon ville leda promenader och cykelturer för föreningens medlemmar. Visst ville hon det.

Men det gick lite trögt i början. En del dök inte upp om vädret var dåligt, andra kom sig bara inte för.

– Sen passade det inte alla att cykla i grupp, det var lite otäckt och vi var nog i vägen lite i trafiken. När vi började med gymnastiken blev allt mycket lättare.

Gymnastiken innebär ju att man träffar andra och gör något tillsammans vilket är en stor poäng för Ingrid.

– Torsdagarna här är glädjedagarna för mig. Några är 30 år yngre än jag själv men det tänker jag inte så mycket på. Man ska inte hänga upp sig på sin höga ålder utan göra vad man förmår.

Ibland lyser det igenom att Ingrid har varit lärare på grundskolan i hela sitt yrkesverksamma liv. Efter uppväxten i Blekinge kom hon till Norrköping med maken Valter och jobbade bland annat på Matteusskolan. Hon är fortfarande en pedagog och en entusiastisk sådan.

– Vore det inte för Ingrid skulle vi inte göra det här, säger flera av deltagarna. Ingrid har humor och utan henne skulle gymnastiken vara tråkig. Hon är motorn som gör att man vill gå hit, lyder några av kommentarerna.

I början utförde de övningarna på golvet. Men några hade svårt att komma ned på mattorna och upp efteråt så numera har alla varsin stol i stället. Det går utmärkt att gymnastisera sittande, då och då reser de sig också upp och jobbar stående.

Alla följer instruktionerna från högtalarna som kommer från den cd-skiva Ingrid läste om i en annons och genast beställde. Hon vill egentligen inte göra så mycket väsen av sin egen person.

– I ett sånt här reportage kan det ju verka som att man vill visa upp sig. Men det är för gymnastikens skull jag gör det. För den gör jag vad som helst.