– För mig är politik ganska enkelt. Det finns tre viktiga frågor: Först och främst, är det bra för Norrköping? Och sen, har jag lyssnat på alla inblandade?

Där stannar Reidar upp.

Vilken var den tredje frågan?
Artikelbild

| Det var här det började. Reidars motstånd mot byggplanerna i Strömparken ledde honom till partipolitiken och en kommunalrådspost.

– Vadå?

Du sa tre frågor, men det där var väl bara två?

– Ja, men sen är det ju bara att köra!

Att affärsmannen Reidar Svedahl tog klivet till politiken inför förra valet berodde enligt honom själv på en enda sak: hans motstånd mot kommunens planer på att bygga bostadshus vid Strömparken.

Artikelbild

| Efter intervjun ska Reidar iväg och möta produktionsteamet bakom de tyska Inga-Lindströmfilmerna.

– Norrköpings vackraste park och den enda som ligger vid vatten! Jag blev besatt, det där måste stoppas, så jag drog igång kampanjen ”Rädda Strömparken”. Så gott som alla partier ville ju bygga.

När Folkpartiet svängde i frågan engagerade sig Reidar där, och sedan valet 2014 är han liberalt kommunalråd, ordförande i byggnads- och miljöskyddsnämnden, ordförande i Upplev Norrköping och ledamot i kommunfullmäktige.

Artikelbild

Politiken måste vara en helt annan värld än den du kommer ifrån?

– Ja. Kommunens klocka går mycket långsammare än näringslivets. Demokratin är fantastisk men extremt långsam.

Artikelbild

Eftersom Reidar är Reidar ser han till att göra saker på sitt sätt, där det går. Inför höstens val tänker han springa runt till varenda brevlåda i kommunen med sitt partis valbroschyr.

– Det motsvarar tio maratonlopp. Men jag är tränad. Jag får en kick av att springa, det är så mycket möten och som politiker får du hela tiden synpunkter, bra och dåliga, så det rensar tankarna att springa.

Norrmannen Reidar Svedahl gjorde storstilad entré i Norrköping 1997 när han blev vd för Grand Hotel och började sätta spektakulära världsrekord ämnade för Guinness rekordbok. Ett av de första var att klä hotellets ena fasad med en gigantisk norsk flagga på syttende maj.

– Jag frågade mig hur jag skulle få Norrköpingsborna att rekommendera Grand för besökare, och sen tidigare hade jag lärt mig att man vinner folk med humor.

Tilltaget uppskattades av många men inte av alla. Vad ska de säga som fått ett rum bakom flaggan? undrade någon. En arg dam stoppade Reidar på gatan och fräste: ”Du sätter väl upp en svensk flagga den 6 juni!” Det gjorde han och den var större än den norska.

Och sen var det ju tomteluvan på rådhustornet något år senare. Då var reaktionerna mest positiva.

Många började tycka att Reidar var en frisk fläkt i stan och år 2000, när det blev känt att han ville göra skorstenarna på Värmekyrkan till adventsljusstakar och kommunen sa nej av kostnadsskäl, då kom en grupp tekniker och hälsade på honom på Louis De Geer där han då var vd. De hade byggt en modell av hur ljusstakarna borde konstrueras.

– Jag skrev brev till företagen i kommunen och bad om 4 000 kronor. Jag satt en hel natt med Gula sidorna och skrev adresser på kuverten. Hellre fråga många om lite än tvärtom, tänkte jag.

Ljusstakarna kom upp och därefter har kommunen bekostat arrangemanget varje år.

På sin hemsida reidarsideer.se skriver han: ”Mitt sätt gör att jag ibland uppfattas som oseriös”. Kan det också vara en strategi? Han ger gärna bilden av sig själv som ”den galna norrmannen” men är han inte snarare en smart affärsman?

– Jag är som jag är. Jag har haft ett fantastiskt roligt liv. Vågat mycket, testat och gått vidare.

Du har haft mängder med olika jobb och uppdrag men sällan stannat längre än något år. Hur kommer det sig?

– Det är så i livet, det man inte gjort inom två år blir inte gjort. Jag sätter igång saker och sen, jaha, what’s next? En del säger att de har femton års erfarenhet av något. Då säger jag, är det inte tre års erfarenhet fem gånger?

Men nu hoppas du bli omvald och det blir åtta år på samma jobb. Inom offentlig förvaltning dessutom. Blir du inte rastlös?

– Det är så omväxlande arbetsuppgifter. Jag var tjugo år på Vingresor men gjorde olika saker, det är lite samma här.

Som ung hemma i Norge drömde han om att bli utrikeskorrespondent. Han kom in på journalistutbildningen men nappade snart på ett erbjudande från Vingresor som sökte reseledare på Mallorca.

– Alla andra som sökt ville till Club 33 men jag var blyg och hoppades på nåt lugnare ställe. Jag fick Club 33, jag vet inte vad de såg.

Har du något kvar av den där blygheten?

– Nej, den förlorade jag. Men eftersom jag träffar så mycket folk i jobbet har jag inget stort socialt behov när jag är ledig. Privat är jag ganska mycket ensamvarg.

Efter tjugo år i resebranschen kom han alltså till Grand Hotel i Norrköping och därefter har uppdragen åter varit många och skiftande, från vd för Destination Norrköping och symfoniorkestern till vd för kortlivade flygbolaget Goodjet och researrangör till Turkiet och Spanien. 2005 startade han också dejtingsajten E-kontakt.

Ett av Reidars projekt på senare år är sportsajten Insportant som inte blev den framgång han hoppats på.

– Jag har startat femton till tjugo företag i mitt liv, misslyckats med en del och lyckats med en del. Skillnaden mellan att lyckas och att misslyckas är ofta liten. Tänk dig snöflingor som faller mot ett kyrktorn. En del faller på den sida där allt bli succé, en del faller på andra sidan. Skillnaden är en liten vindpust.

Reidar tycker att det alltid är intressantast att lyssna på den som inte nådde ända fram, där finns mest att lära.

– Skandinaver har en konstig syn på det här med misslyckanden. Lite som att säga till ett barn: ”Gå inte i vattnet förrän du kan simma”.

Nu hoppas Reidar på ytterligare fyra år i rådhuset efter valet. Sedan har han en ”hemlig” dröm. En dag när han blir pensionär på riktigt ska han springa från Norrköping till sitt semesterhus i La Duquesa som ligger vid spanska kusten nära Gibraltar. Hur långt blir det? Han räknar: omkring hundra maratonlopp.

– Jag måste ju hitta en ny utmaning när jag inte jobbar längre. Jag ska välja småvägar så det kommer att ta en hel sommar.

Du kommer inte tycka att det blir tråkigt efter ett tag?

– Nej. Och skulle jag tröttna, ja då tar jag väl fram kreditkortet och hoppar på ett flyg.