Rabarberpajen har bra balans mellan syrlighet och sötma och den smakar fräscht tillsammans med vaniljsåsen som står i en liten kopp på tallriken. Vill man ha mjölk i kaffet på Eugeniadotters kafé och bistro är det soja- eller havremjölk som gäller, för här är allt som serveras växtbaserat.

– Jag bakar och gör det mesta själv, men inte vaniljsåsen till exempel. Den är av havre, gjord av Oatly och slår min egen i både smak och konstisens.

Priserna varierar på kaféet. Är du pensionär, anställningslös, student eller ideellt aktiv är det billigare att äta eller beställa catering.

Artikelbild

| På Kungsgatan. Eugeniadotters kafé och bistro öppnade sommaren 2016.

– Det behövs en sådan här mötesplats, ett schysst fik med vegetarisk och ekologisk mat. Där fattiga föreningar betalar mindre. Det händer att jag sponsrar med mackor och fika om jag tycker att något är etiskt hållbart.

Namnet Eugeniadotter kommer från Fridas mamma, konstnären Leizy Larsson som hade Eugenia som mellannamn. Frida växte upp på Olsön i Gryts skärgård med sin mamma, pappa och syster. Föräldrarna drev en minilivs ute på ön och för att kunna försörja sig ute i skärgården var de mångsysslare.

– Pappa fiskade och rökte fisk, körde postbåten, skolskjuts och båttaxi medan mamma bakade bröd och vävde mattor.

Hon berättar att Leizy tyckte namnet Frida passade bra fram tills hon var fem år – efter det var hon var full av energi och inte alltid så fridfull.

Artikelbild

| Gubbväldet. Tavlan som hänger på en av kaféets väggar är målad av Fridas mamma Laizy Larsson.

– En gång kastade jag vår katt Sussie i vattnet för att se om hon kunde simma lika bra som vår hund. Jag fick förstås en del skäll för det så det gjorde jag inte om. När jag var på bryggan hade jag en liten hage att vara i eftersom jag en gång ramlat i vattnet och mamma fick hoppa i efter mig.

Efter föräldrarnas skilsmässa och pappans bortgång bodde Frida med sin mamma i Norrköping.

Artikelbild

| Frida Eugeniadotter. Hon gillar att dansa, något hon inte hinner så mycket nu. Men på kvällarna när hon stänger kaféet sätter hon på hög musik och diggar medan hon städar.

– Jag gick i sexan och kände mig som en outsider när jag kom till Waldorfskolan första gången. Jag tuggade tuggummi, hade smink och försökte vara som storasyrran. Min lärare sa diskret till mig att man inte fick ha smink, stora smycken eller tuggummi.

Det slutade med att Frida hoppade av och var skol-lös ett tag. Några månader senare började hon återigen på Waldorfskolan och den här gången blev hon kvar.

– Jag tycker deras pedagogik borde genomsyra all utbildning. Att lära sig saker i individuell takt, men också att eleverna hjälper varandra. Vi gjorde mycket praktiska experiment, som när vi hissade upp en av lärarna med talja och block till tredje våningen i skolan. Det gick inte så bra för han fastnade högst upp, men vi lärde oss att det går att lyfta tunga grejor även om man är liten.

1996 åkte Frida till Cambridge för att plugga engelska i en termin.

– Det är bland det roligaste jag gjort. Jag träffade massor av folk och fick grotta ner mig i det engelska språket som jag älskar.

När kursen var klar blev hon kvar i studentstaden. Först jobbade hon som au pair och sen började hon på det öppna universitetet i Cambridge, där hon pluggade genusvetenskap, historia, engelska och spanska.

– Det händer så mycket där. Det bubblar. Det finns hur mycket som helst att göra.

Frida som gillar att dansa gick ut flera gånger i veckan på ställen som hade latinsk, reggae eller rythm n' blues.

– De engelska pubarna stinker öl och urin och är skittrista. Jag gillar dansställen med parkettgolv. Hör jag dansant musik kan jag inte stå still.

Men det fanns också saker som Frida inte gillade. Såsom den hierarkiska strukturen på Cambridge University, där serveringspersonalen i det närmaste skulle stå i givakt för professorer och lärare.

– Det var extremt stora klassklyftor. Ungdomarna som jobbade i köket på universitetet kunde inte ens drömma om att de skulle kunna studera där.

Frida har alltid haft ett stort samhällsengagemang. Hon har varit i Palestina och sett hur situationen är där. Hon har jobbat med solidaritetsgrupper i Mellanöstern och Latinamerika och varit ideellt aktiv, både partipolitiskt och för olika föreningar. 2009 fick hon jobb på en fritidsgård i Lidingös kommun. Uppgiften var att få personalen och ungdomarna att tänka genusmedvetet. Alla skulle känna sig trygga på fritidsgården.

– Det är ett av de mest givande jobb jag haft. Det var fantastiskt att se hur tjejerna växte och att jobba med killarna som mer och mer vågade lära sig om privilegier. Tyvärr kom det in ny chef efter något år och ville ta bort profilen med genustänk.

Det blev en konflikt som slutade med att Frida genom facket förhandlade fram ett avgångsvederlag.

– Det är intressant hur folk med makt agerar. Nu har jag själv två timanställda, så även om jag inte riktigt känner mig som det så är jag också chef nu. Jag försöker såklart vara den bästa man kan ha.