Lars föddes utanför Eslöv och växte upp ute på landsbygden, där fadern var organist. Han studerade i Malmö och flyttade sedan till Stockholm, där han stannade i 25 år.

I en månad var han anställd på Sjökarteverket, innan han flyttades över till Sjöfartsverket, där han kom att arbeta i 37 år.

Han var chef för elektroniksidan i svensk sjömätning, positionering, djupmätning, kommunikation och datainsamling med mera. På fyr- och elektrosektionen gav han även ut en tidning under tio år. Den kopierades upp i 400 exemplar, sattes ihop för hand och delades ut mellan Strömstad och Haparanda.

Han fick också resa mycket i jobbet – till Frankrike, USA, Sydafrika och Australien.

– Jag har åkt jorden runt, säger han.

När Sjöfartsverket flyttade till Norrköping 1975 följde Lars med.

– Det var en lyckträff att slippa resa en timme till jobbet varje dag. I Stockholm bodde vi i radhus, men i Norrköping kunde vi flytta till en villa i Lindö.

Lars har också haft flera olika ordförandeposter: Saco på Sjöfartsverket, Lindö villaägarförening och Svenska radionavigeringsnämnden – en position som enbart generaldirektörer haft före honom. Han har också varit svensk representant i IALA (International administration lighthouse navigation). Numera är han ordförande i Sjöfartsverkets veteranförening.

Han gick i pension 1993 och sedan dess har han haft fullt upp. Bland annat har han skrivit två böcker: "Fyrar och fyrfolk – 50 år svensk fyrhistoria" och "Bland grynnor och elektroner", om svensk sjömätning under ett halvt sekel.

Den förstnämnda har sålts i 3 000 exemplar.

– Den finns på biblioteken runt om i Sverige och det har till och med gjorts talbok av den, säger han stolt.

När han inte skriver eller ägnar sig åt föreningsarbete så brukar han snickra, eller sjunga i kör där han själv är körledare.

– Tiden räcker aldrig till!

För elva år sedan blev Lars änkling. Det blev även Ulla, som han kände sedan tidigare. Året efter började de sällskapa och nu är de "kärbos".

Lars är inte den som brukar fira födelsedagar, men den här gången gör han ett undantag och håller öppet hus.

– Nån gång ska man väl fira ordentligt.