Okänd häxhistoria lever i lokala sägner
Det har gått 390 år sedan trolldomsprocessen i skogarna väster om Flasbjörke. Än lever sägner om ett annat Trollkärringeberg än den utpekade ättestupan.
Foto: Björnelf Christina
Essi är uppvuxen i Kottorp, den by som ligger närmast Trollkärringeskogen. Hon är elfte generationen i rakt nedstigande led efter byns grundare: Bengt i Kottorp. Hans son Gisle Bengtsson var 32 år den där mytomspunna sommaren 1617.Ända fram till Essis barndom var Bleklången viktig både som transportväg in till Finspång och förfiske. Många turer roddes förbi "Trollkärringeberget" som talades om som det berg där "häxorna" fick genomgå vattenprovet.-Från generation till generation har det här berättats. Eftersom jag haft mina förfäder här hela tiden vill jag gärna tro att det är så, berättar Essi. Den historia som blivit kommunens version har valt ett annat "Trollkäringeberg" inne i skogen; en ättestupa där de dömda kvinnorna ska ha knuffats rakt ner i ett brinnande bål.Vattenprov i göl
Vattenprovet i den officiella historieskrivningen gjordes i en göl mitt i ett kärr i skogen. Lantmätare Johan Brandbergs karta från 1761 är källan till det valet, berättar kommunens kultursekreterare Christer Öjring. På den står namnen "Trollkäringbergs röse och Trollkärings göl". -Det finns inget dokumenterat överhuvudtaget, säger han om Essis "Trollkärringeberg".Christer Öjring samlade in och sammanställde både sägner och skriftligt material om trolldomsprocessen på 1980-talet. Samtida skrifter berättar inte om var trolldomsprocessen ska ha ägt rum eller hur den gick till. Den historien finns bara i sägner som 150 år senare låg till grund för Brandbergs karta.Tror inte på gölen
-Jag har aldrig riktigt trott på det där med gölen heller. Det verkar svårt att ta sig ut dit, det måste varit enklare att göra vattenprovet i sjön. Det kan mycket väl vara från det berg som Essi pratar om, säger Margareta Höglund som också bidragit med material till Trollkärringehistorien.I folktraditionen berättas om gölen som plats för vattenprovet, men än lever också berättelsen om en mystisk vattenvirvel som man fortfarande kan skåda just under Essis alternativa "Trollkäringeberg".Är det rimligt är den fråga som kvinnorna ställer sig i dag? Skulle alla ämbetsmän ha klafsat ut genom ett kärr för att genomföra vattenprovet när sjön ligger så nära?
Mellan februari och april 1617 fängslades nio namngivna kvinnor i Finspångstrakten, anklagade för trolldom. Åtta av dem blev föremål för en trolldomsprocess via fyra tingsförhandlingar under våren och sommaren 1617. Inga papper finns från den första. Vid den andra närvarade 30 ämbetsmän, präster och nämndemän, sex knektar och flera tjänare. Kvinnorna förhördes och det beslutades om vattenprov.Vid tredje tingsförhandlingen gjordes vattenprovet plus tortyr för att få kvinnorna att erkänna sin skuld. En kvinna dog.Fjärde tingsmötet ledde till dödsdom för samtliga sju som överlevt. De brändes på bål. Den nionde anklagade kvinnan förhördes men dömdes inte förrän 1619 av Hällestadstinget och avrättades året efter.Källa: Räkenskapsboken som Finspångs bruks fogde förde. (Risinge härads domböcker har inget skrivet om trolldomstingen). Enligt folktron hölls 3e och 4e tinget i Trollkärringeskogen.
Så jobbar vi med nyheter