Apropå
Beskedet från regiondirektören: "Sannolikt att vi måste varsla" NT 8/2
Vi inom funktionshinderrörelsen kommer att bli hårt drabbade eftersom vi är beroende av en trygg och säker sjukvård.
Vi besöker ofta olika vårdinrättningar, flera av oss vistas både längre och kortare perioder på sjukhus och vi med våra diagnoser kräver ofta mycket vård.
Vi ser redan nu, innan en neddragning, hur personalen är slutkörd, de orkar inte mer.
Vi hör fler och fler som säger upp sig från vården på grund av att de inte längre orkar arbeta med det, som de egentligen älskar. För så är det, de som väljer vårdyrket, de brinner för oss sjuka och vill hjälpa oss till ett bra liv.
Nu stundar tider där vi med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar kommer att drabbas, förmodligen mycket mer än många andra.
Ju mindre vård vi får, desto mer vård behöver vi i förlängningen. Att inte se de konsekvenser det innebär att dra ner personal är märklig, för oss är det solklart.
Beslutsfattarna tycks tro att de är odödliga, men rätt som det är ändras livet, det kan gå väldigt snabbt, vi vet. Den dagen krävs oerhört mycket vård och omsorg, vem skall ta hand om er då?