"Larmet: Elever och personal flyr efter stöket på skolan" NT 1/6
"Skolpengen gick till ägaren, våffelstuga - och Pakistan" NT 1/6
"För vår del är det inte pengarna det handlar om här" NT 1/6
"Skolministern: "Det här ska inte vara möjligt" NT 1/6
Så består också materialet av utsagor från föräldrar till tidigare elever och från tidigare anställda, inte av intervjuer med de lärare och elever som finns på skolan.
I artikeln hävdas felaktigt att vi väljer elever ur lönsamhetsperspektiv och att motivet till vårt koncept är kostnadsbesparing. Det verkliga läget är att vi genom samtal med vårdnadshavare och elever säkerställer att de väljer rätt. Vi väljer inte. När det gäller konceptet medför det ingen som helst besparing. Tvärtom medför konceptet flera extra utgifter för skolan. Utgifter vi tar för att öka tryggheten, likvärdigheten och samhörigheten på Nordic.
Om vi börjar med klädkoden får eleven kläderna från skolan. En minskad kostnad för föräldrarna, men en ökad kostnad för huvudmannen. Elever och föräldrar vinner dessutom att de slipper tävlan i märkeskläder och slipper ångesten över dagens ”outfit”. Vi vinner alla på att klädkoden signalerar allas lika värde och det vi har gemensamt i stället för, som så ofta i övrigt, skillnaderna.
Konsekvenssystemet kräver även det extra resurser. I nuläget har vi en socialpedagog som ansvarar både för verkstad och uppföljning. Vi är snabba att kalla föräldrar till möte med rektor när något inte fungerar. Igen något som kräver extra resurser. Det stämmer heller inte som det påstås i ett citat att vi behandlar alla elever lika. Vi gör anpassningar, vi har undantag, vi har speciallösningar och vi har en dialog med föräldrarna. Vi får även handledning av vårt duktiga elevhälsoteam när behov uppstår.
Det talas även i övrigt kritiskt om konceptet i artikeln. Enligt ett påstående blir elever kränkta av konsekvenssystemet, enligt ett annat skulle elever med funktionsvariationer vara oförmögna att följa dem. Även det här är felaktigt. I konceptet ingår ordning, struktur, tydliga instruktioner och fortlöpande utvärdering tillsammans med eleverna. Syftet här är tydlighet, struktur, arbetsro och goda relationer. Den fyrkantigheten är till gagn för alla elever, men den är särskilt viktig för elever med koncentrationsproblem eller andra utmaningar.
Men det bärande temat i NT:s granskning är inte konceptet. Det bärande temat är pengar. Tesen är att eleverna inte får det de ska för att en vinsthungrig huvudman suger ut verksamheten. Inte heller här känner vi igen oss. Vi har bibliotek, god och nyttig skolmat, rimlig undervisningsplikt och ett fulltaligt elevhälsoteam. När vi larmade om arbetsbelastningen på grund av sjukfrånvaro tillsattes det resurser och vi fick flera timvikarier.
Så hur lyckas vi då på Nordic i Norrköping? Under början av höstterminen hade vi ordentliga utmaningar. Bakgrunden är att vi hade en ny rektor som införde många förändringar och som därigenom hamnade i konflikt med skolans fyra speciallärare gällande elevsyn och åtgärder. Dessa speciallärare har samtliga lämnat skolan och ersatts av ny personal. Från och med början av oktober har vi haft en kompetent rektor och såväl koncept som rutiner är återigen på plats. Vi uppfattar även att en väl snabb expansion har givit oss utmaningar. Det är något att ta lärdom av. Målet att alla som vill gå på skolan ska få göra det får inte gå ut över de elever vi redan har.
Men något som hela tiden har varit utmärkande för vår skola är en stämning av vänlighet och hjälpsamhet. Det kan handla om att hälsa med ett leende, hålla upp en dörr, hjälpa en lärare med en bunt böcker, eller en skolkamrat som inte hittar sin väska. Det här gäller även i kollegiet. Vi har ett gott samarbete och nyanställda vittnar om ett vänligt mottagande. Vi utmärker oss också genom våra goda kunskapsresultat.
Det gäller både elever som kommer till oss med goda förkunskaper och elever som har luckor och utmaningar. Det går bra för våra elever när de gått vidare till gymnasium och universitet.
Visst finns det saker att utveckla, men framför allt är det mycket vi är stolta över på Nordic Norrköping. Våra kollegor, elever, föräldrar, våra kunskapsresultat, kämpaglöden och den vänliga stämningen. Men vi är extra stolta över är att vår skola består av elever och lärare med olika bakgrund, etnicitet, sexuell läggning, religion och funktionsvariationer.
Vi har mångfald i praktiken och vi får det att fungera i praktiken. Fler skolor borde vara som vår skola. Det skulle ge oss högre kunskapsresultat. Men det skulle framför allt ge oss mer sammanhållning och integration. Kanske till och med ett bättre samhälle?
Abi Cole lärare i NO, Anton Hammarlund lärare i SO, Fabiana Mariani lärare i bild och slöjd och lokalombud, Georgios Gkvetzes lärare i matematik, Alexandra Nitoiu lärare i tyska och bibliotekarie, Jimmy Sandberg lagledare för åk 4, Isabell Esping lagledare för åk 5, Andrew Seidu lärare i idrott och matematik, Lama Mardini lagledare för åk 6, Helena von Schantz lärare i svenska och skyddsombud vid Nordic International School i Norrköping
Svar direkt
Granskningen av friskolan Nordic International School bygger på samtal med ett stort antal personer med insyn i och erfarenheter av skolan. Personer som både arbetar och har arbetat på skolan, med vårdnadshavare som har och har haft barn på skolan. Vi har tagit del av anmälningar till Skolinspektionen, av granskningsrapporter och fört samtal med utredare. Vi har kartlagt ekonomin och pengaflödet inom Watmakoncernen för att se hur skolpengen används. Vi har också pratat med personer som beskriver en skola med engagerad personal och framgångsrika elever. Det publicerade materialet är noggrant faktakontrollerat.
Det finns så klart flera bilder av en skola. Det vi pekar på i vår granskning är de brister som finns och har funnits och som förhoppningsvis inte kommer att finnas framöver, om den plan som den tillförordnade rektorn har fungerar som den ska.
Christian Ströberg, chef för NT:s grävgrupp