Sveriges elever förtjänar en litterär kanon

Elever i Sverige blir allt sämre på läsförståelse, visar den senaste rapporten av organisationen PISA. Utvecklingen går åt helt fel håll och resultatet är det näst sämsta sedan år 2000.

Bland andra Selma Lagerlöfs författarskap bör ingå i en svensk litterär kanon, tycker Theo Milos, ordförande skolföreningen Cathedralis Scientia.

Bland andra Selma Lagerlöfs författarskap bör ingå i en svensk litterär kanon, tycker Theo Milos, ordförande skolföreningen Cathedralis Scientia.

Foto:

Insändare2024-04-07 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den genomsnittliga ungdomen tycker att läsning är ansträngande och väljer därför mobilen i första hand. För att vända den dystra statistiken måste en litterär kanon med litteraturlista tas fram för att väcka läslusten. 

Sverige är ett av få länder i Europa som saknar en litterär kanon. I både Norge och Frankrike finns det listor på böcker som respektive lands skolelever ska läsa. En litteraturlista hade kunnat fungera som en gemensam referensram, där individer delar erfarenheter och referenser. 

På detta vis hade Sverige kunnat få en mer sammanhållen och rikare kultur. Genom att läsa exempelvis Strindberg, Söderberg och Lagerlöf vars verk har haft betydande påverkan på kultur och samhälle hade det ökat elevers inblick i olika historiska perioder, värderingar och tankesätt. Texter av nämnda författare innehåller en uppsjö av teman, budskap och stilfigurer, vilket har bidragit till att fler fått inblick i språkets kraft. 

Dessutom har läsning en extraordinär effekt på människor som ett sätt att öka intellektet. Genom att läsa kan man ta del av författarens erfarenheter och på detta vis bli klokare och förbättra sitt kritiska tänkande. 

I en tid av falska nyheter på sociala medier är bokläsning mer nödvändigt än någonsin. Människors öppenhet för nya idéer och perspektiv och således tolerans gentemot nya kulturer ökar med gediget bokläsande eftersom man får uppleva händelser i andras liv. För att uppnå samma resultat i hela landet behövs en litteraturlista som gör det lättare för lärare och elever att veta vilka böcker som är av vikt. 

Man kan hävda att en litterär kanon hade lett till en statisk syn på litteratur och förbisett nya perspektiv men under en tid av hastiga förändringar behövs en stabil grund som samhället vilar på. 

Det hade främjat kunskap, förståelse och kreativitet i samhället. Är detta inte precis vad föräldrar, lärare och arbetsgivare efterfrågar? Med en litteraturlista hade fler elever väckt läslusten och förhoppningsvis gjort det till en betydande del av deras liv. 2006 var frågan om en litterär kanon något som diskuterades flitigt. Nu har det gått 18 år och denna debatt behöver tas upp på nytt med största möjliga allvar.