Året är 1895 och 22-åriga Emma Klasdotter gifter sig med den dubbelt så gamle storbonden Niklas Niklasson.
Men äktenskapet blir olyckligt och tillvaron på Havdellska gården strax utanför Åtvidaberg får snarare karaktär av fängelseliv.
Berättelsen återfinns i Stina Nilsson Bassells rykande färska ”I mjölnarens spår”.
Det är inte första gången hon skriver om ett tragiskt kvinnoöde. I ”Eko av natt” från 2013 berättar hon om en kvinna som flyr ut i en kall novembernatt för att undkomma en brutal make.
– Sedan tonåren fascineras jag av kvinnor som lyckas bryta sig loss, men jag vill också göra något. Genom berättelserna kan jag göra det, säger hon och tillägger att hon ser det som inlägg i jämställdhetsdebatten.
Vi sitter i hennes och sambon Holger Thells kök på Bråbogatan i Röda stan. Efter några varma sommardagar har regnet dragit in över Norrköping och genom fönstret kan vi se hur det faller över trädgården.
I en vrå står ett piano och mot n bokhylla i vardagsrummet lutar en gitarr. Musiken spelar en stor roll i familjen.
– Innan jag började skriva ägnade jag mig åt musik. Holger och jag spelade och sjöng jazz, säger hon och berättar att de ingick flera konstellationer.
Men under det tidiga 1990-talet drabbades hon av två hjärnblödningar och efter det har skrivandet fått allt större betydelse.
– Jag är ju sjukpensionär idag, vilket innebär att jag fått mer tid, men jag har skrivit sedan jag var ung, säger hon.
Den första boken utkom 2010 och heter ”Sagan om smått och gott”.
– Jag brukade berätta sagor för min dotter Fedra och det blev en bok till slut. Men det tog flera år innan jag hittade Marika Lif som gjort illustrationerna. Jag upptäckte henne på nätet och tyckte att hennes bilder var häftiga, säger hon och berättar att de kommer att samarbeta i nästa bok.
Den nya boken skiftar mellan olika tidsplan och det är ett sätt att visa hur kvinnoföraktet kan gå i arv. Sonen tar över gården vid faderns död, men det innebär ingen lindring för Emma.
– Sonen är mycket värre, förklarar Stina Nilsson Bassell.
Men att låta handlingen omväxlande utspelas på 1890- och 1930-talen har också en annan förklaring.
– Det är ett slags collage och det är något jag gillar. Före sjukdomen var jag frilansande radioreporter och arbetet gick ofta ut på att blanda talinslag med musik. Det passade mig bättre än att vara skrivande journallist, berättar hon.
Omslagsbilden föreställer Östgötaslätten och är en del ur en litografi av konstnären Bertil Almlöf. Det är ett bekant motiv för alla som känner till hans konstnärskap; i förgrunden ett gult vetefält som sträcks ut mot horisonten och en lilafärgad, lätt dramatisk himmel.
– Jag vann den på ett lotteri för länge sedan och den har hängt här hemma i många år. Jag älskar den och bad att få använda den till omslaget, säger hon.
Men målningen återger också en del av länet där berättelsen utspelas.
– Min mormor kom från Fjärsbo där också bokens Emma växte upp, men det är ingen släkthistoria. Det finns ett dokumentärt inslag i boken och det är en brand som bryter ut i Åtvidaberg. Den inträffade i verkligheten och jag låter mina gestalter förekommer i anslutning till den, säger hon och förklarar att det inte finns någon konkret förlaga till Emma Klasdotter.
Produktionstakten sedan debuten har varit hög. Bortsett från olika antologier som honmedverkat i är ”I mjölnarens spår är henens åttonde bok.
Den nionde heter ”Mannen i rocken” ligger redan klar i väntan på utgivning som blir någon gång i september.
0768-408173