Kärlek till musik som inte vill sitta still. Det är en skiva som både är och ger energi. Visst finns det svagheter och irritationsmoment. Som att det inte alltid är klockrent i den vokala delen. Det känns som om han helt enkelt vill vara en Thomas Öberg utan skånsk dialekt. Och Öberg är ju hans kompis i Bob Hund. Lite mer fantasi där.
Samtidigt glömmer jag gärna och snabbt det i skenet av kraften av den enkla, raka och ärliga berättelsen. Jag mår ju bra när skivans knappa 36 minuter tickat ut. Ilska sparkar ut det onda.