– I dag är fäktning bara en sport. Historisk fäktning är självbehärskning, intellekt och disciplin – kultur, säger Blanka Karlsson till mig där hon står i Bråvallamagasinet i vilket Norrköpings Stadsbibliotek förvarar sina äldre boksamlingar, bland dem Finspongssamlingen på omkring 35 000 verk.
Och böckerna som ligger uppslagna på ett bord bär syn för sägen: här finns fäktmästaren Gerardi Thibauts lärobok i fäktkonst från 1628 i folioformat och med utsökta gravyrer. Intill den ligger Adam van Breens bilderbok om fäktning från 1618. De två holländarnas böcker kompletteras av italienaren Salvatoris Fabris "Fechtkunst", tryckt på tyska 1619.
– Finspongssamlingen är en skattkista utan botten, säger Blanka Karlsson.
Anledningen till att vi samlats här är att hon högtidligt har lämnat över ett svenskspråkigt exemplar av sin nya bok "Historisk fäktning som konst och vetenskap" till Stadsbibliotekets chef Birgitta Hjerpe.
Den har tagit sju år att färdigställa, och mycket av hennes kunskaper har haft några av de praktfulla och unika böckerna i Finspongssamlingen som källa.
– Vi är glada över att det forskas i Finspongssamlingen och att den på så sätt hålls levande, säger Birgitta Hjerpe.
När Blanka Karlsson skrev sin bok om renässansmannen Johan Amos Comenius, en av föregångarna till pedagogiken, hittade hon en anonym handskrift på latin och två ytterligare anonyma böcker som hon kunde knyta till Comenius. De hade varit bortglömda i mer än 300 år.
Från Comenius övergick hon till den historiska fäktkonsten.
– Fäktning är en del av människan och samhället, säger Blanka Karlsson.
Själv fäktades hon en period under sin ungdom i Prag, men sedan fick fäktningen vila innan hon påbörjade sin forskning kring historisk fäktning. Efter sju års enträgen närkamp är hon nu redo för nästa ämne och nästa bok.
– Som en annan forskare sa till mig: "När du skriver nånting ska du hålla tyst om det, Blanka", säger hon och samlar ihop sina papper och ett exemplar av den tjeckiskspråkiga utgåvan av hennes bok.