1600-talet var aristokratins århundrade i Sverige, innan Karl XI 1680 började dra åt tumskruvarna på högadeln och beröva den egendom och makt.

Greven och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie(1622-1686) drabbades värst.

Nu berättar docenten och lektorn i historia vid Linköpings universitet, Peter Ullgren, om De la Gardies uppgång och fall i boken "En Makalös historia".

Artikelbild

Nåd och onåd. Peter Ullgren skriver om Magnus De la Gardies uppgång och fall.

Författaren tvivlar på den gamla innötta misstanken att drottning Kristina och De la Gardie skulle haft en historia. Men Magnus Gabriel var Kristinas främste gunstling och fullkomligt tillintetgjord när hon störtade honom från makten.

Det var hon som såg till att han förlovade och gifte sig med hennes kusin, Maria Eufrosyne, syster till blivande Kung X Gustav. På Stegeborg, syskonens barndomshem, hade också barnet Kristina haft en tillflykt.

Peter Ullgrens bok är populärvetenskaplig. Den uppmärksammar 1900-talets omvärdering av Magnus Gabriel De la Gardie. De anti-aristokratiska 1700-och 1800-talen dömde ut honom som ytlig, slösande egoist, vältrande sig i lyx när folket svalt. 1900-talet såg något annat, kulturbäraren De la Gardie.

Han lät renovera trettiosju kyrkor, byggde om sitt ärvda 1200-talsslott Läckö vid Vänern till dess nuvarande utseende och inrättade barnskolor. 1666 genomdrev han Sveriges första fornminneslag som gav skydd åt fornlämningar och förbjöd att man murade in runstenar i trappor och väggar.

I 32 år var De la Gardie kansler vid Uppsala universitet. Han köpte tillbaka Silverbibeln, som Kristina tagit med sig när hon abdikerade, och skänkte den liksom isländska handskrifter till universitetet. Bibeln hade han själv lagt vantarna på som krigsbyte i Prag och fört hem till Sverige.

Slottet Makalös i Stockholm, som saknade motstycke i prakt, har gett boken dess namn. Det byggdes av Magnus Gabriels far, greven och krigsherren Jakob, Gustav II Adolfs lärare i krigskonst och år 1610 Moskvas besegrare. Hans råd till sonen Magnus Gabriel var att alltid hålla sig i maktens närhet.

Uppkomlingsätten De la Gardie, med dess smädade anor, får god plats i Peter Ullgrens bok. Det får också Magnus Gabriels mor, Ebba Brahe, hovdamen som Gustav II Adolf sägs ha tappat hjärtat till.

På nitton år födde hon fjorton barn, varav sju överlevde. När Kristina skickar hennes 23-årige Magnus Gabriel till Paris i spetsen för en ambassad ber Ebba Brahe honom vara diskret med damerna och se upp med syfilis. Och när han som student har huvudvärk råder hon honom bota den med en nyslaktad höna, kluven på mitten och lagd på skallen med fjädrar och allt.

I Paris sätter ynglingen De la Gardie sprutt på de budgeterade pengarna, 73 509 206 kronor i dagens penningvärde, och dessutom på den summa Frankrike pungar ut med för att användas i 30-åriga kriget. Kristina får låna för att täcka summan. Det är i stil med tiden. De mäktigas tillvaro hänger på krediter. Ebba Brahe uppges ibland ta fyra år på sig att betala. Och vägrar ge ränta.

En Makalös historia ger inte minst en rundmålning av den svenska aristokratins mest lysande era, före kollapsen vid århundrades slut. Boken är späckad av högt och lågt. Magnus Gabriel blir Sveriges främste jordägare. Hans fall blir hårt då adelns förläningar och donationer dras in.

Porträtt visar hur den unge man som samtiden beskriver som hänförande skön förvandlas till en fet och plufsig gubbe. Mat- och dryckesvanor torde spelat in. Men skön eller ej, utstyrseln är oföränderligt lika överdådig. Så såg också De la Gardies det som adelns plikt att visa upp sig i full glans.