Stundtals blir jag varmt glad. Som i "Nektariner och bus". Jag får bilder av min barndom. Nostalgi och kanske lite vackrare än vad det var. Jag undrar om han är ironisk ibland. För det där med ironi är inte helt lätt. Men jag tycker samtidigt att det är kul att man inte riktigt vet. Det skrivs inget på näsan.
En av plattans stora fördelar är det varierade musikaliska anslaget. Från sprött och mjukt till till hetsigt glatt. Helt okej.