Jiddisch är idag ett språk på utdöende. Förbryllande nog har det i Sverige utsetts till officiellt minoritetsspråk trots att nästan inga svenskar talar det.

Före förintelsen var det miljoner som talade jiddisch. Idag är det ett språk som främst används av ultraortodoxa judar i Israel och New York. De tidiga sionisterna valde bort jiddisch till förmån för hebreiskan, judendomens religiösa språk.

Isaac Bashevis Singer var uppväxt i en djupt religiös chassidisk judendom i Polen. När han lämnade sitt hemland för att bosätta sig i New York fortsatte han att skriva på jiddisch. Hans texter publicerades från början i en liten tidskrift Vorwerts. Sin berömmelse nådde han först sedan de översatts till engelska. Från engelskan har hans noveller och romaner sedan i sin tur översatts till all världens språk. På svenska har framförallt Mårten Edlund på 1960- och 70-talen förmedlat Isaac Singer.

Det är också i Edlunds översättning som tre av de fyra nyutgivna böckerna av Singer föreligger. Mårten Edlund är död men hans översättningar lever. För översättningen av barnboken "Ensam i stora skogen" svarar Adam Tenenbaum.

Singers författarskap utmärks av sitt enkla språk ofta förenat med djupaste mystik i innehållet. Han hade också en märklig förmåga att gå direkt från utpräglad vardagsskildring till det övernaturliga.

I novellen "Ett bröllop i Brownsville" följer vi den judiske New York-läkaren Solomon Margolin som känner sig förpliktad att delta i bröllopsfestligheterna för ett par från hans hembygd i Östeuropa. De flesta som var därifrån försvann i Förintelsen, men några överlevande tog sig till USA. Solomon Margolin är själv inte religiös och han är gift med en kristen kvinna. Men han känner en plikt gentemot sina forna grannar. Därför ska han ge sig iväg till andra änden av stan för en fest som han egentligen avskyr och som dessutom infaller på en söndag, en dag han brukar hålla fri för sin hustru.

Singer berättar om Margolins frukost och om hur han byter om till festen och hur han haffar en taxi på gatan. I förbigående får vi veta att färden mot festen hejdas av en trafikolycka framför dem i bilkön. Sedan får vi festen med likgiltiga samtal, alltför fet mat och, musik och dans.

Plötsligt får Margolin syn på sin ungdoms kärlek som han trott gått under i Förintelsen. Nu står hon där levande och lika ung som då. Hans kärlek blossar upp med full kraft. Men plötsligt undrar han över hur detta är möjligt. Hade inte Raizel blivit skjuten? Kanske hade han själv inte bara bevittnat en trafikolycka utan själv dött i den och varken han eller Raizel fanns kvar bland de levande? Bröllopsceremonin går vidare och där lämnar Singer läsaren.

Det finns en magi i denna skildring och i de flesta andra av Singers berättelser, som då tilldrar sig i det tidiga 1800-talets Polen. I titelnovellen "Yentl – yeshivapojken" kan en modern läsare frestas att läsa in en berättelse om en transsexuell ung kvinna. Men rimligare är nog att bara se den som en saga om en flicka som vägrar att finna sig i den begränsade roll som kvinnorna i dåtidens judiska familjer var hänvisade till. Yentl vill studera och därför måste hon förklä sig till pojke med alla de komplikationer som detta rollbyte för med sig för henne och för hennes vän Anszel.

Romanen "Fiender – en berättelse om kärlek" är en bisarr och sorglig skildring av det absurt komplicerade liv som Herman Broder vecklat in sig i.

Herman Broder är en överlevande från Förintelsen. Han räddades av sina föräldrars piga som gömde honom på en höskulle i tre år. Han bor nu i New York och har gift sig med sin polska räddare av ren tacksamhet över vad hon gjort för honom. Hon älskar honom, men hon är helt obildad och kan inte ens läsa och skriva. Än mindre förstår hon jiddisch.

Herman Broder har därför skaffat sig en älskarinna, också hon liksom han en judisk överlevare. Hon henne bor han några dagar i veckan. Men i längden nöjer sig inte älskarinnan med sin roll utan kräver att han ska skilja sig och gifta om sig med henne. Sin polska fru har han inbillat att han försörjer sig som bokförsäljare och måste resa mycket för att sälja böckerna. Egentligen tjänar han deras uppehälle som spökskrivare åt en berömd rabbin som behöver både predikningar, tal och tidskriftsartiklar.

Före kriget var Herman Broder gift och hade två barn. Men han hade redan separerat från hustrun innan kriget bröt ut. Efter kriget får han veta att både hon och barnen är döda. Det är därför han kunde gifta om sig.

Men en dag dyker plötsligt han första hustru upp i New York. Hon har mirakulöst överlevt efter att hon blivit skjuten. För Herman Broder blir nu ett redan komplicerat liv helt kaotiskt. Berättelsen är på en gång komisk och djupt tragisk. Den får inget lyckligt slut.

Romanen är på ett sätt typisk för Singer: en oerhörd komplicerad berättelse framställs som om detta är vad som kan hända vem som helst. Utan något moraliserande får Singer läsaren att förstå hur hans personer kunnat hamna i en så omöjlig situation och hur detta på något sätt blivit en oundviklig följd av deras öden under andra världskriget. Allt berättas på ett skissartat sätt som också inkluderar New Yorks omöjliga vinterväder.

I nyutgivningen ingår två berättelser för barn, rikt illustrerade av Johan Egerkrans. I "Golem" ger oss Singer sin egen version av en urgammal judisk legend. Golem är en varelse skapad av lera som får liv av att en helig formel ristas in i dess panna. Golem kommer till liv för att rädda judarna undan den förföljelse som regelbundet drabbat dem genom århundradena. Men precis som Frankensteins monster – som sägs vara inspirerad av denna legend – blir varelsen alltmera olycklig och därmed också farligare även för dem som han skulle rädda.

En betydligt enklare historia är den som berättas i boken "Ensam i stora skogen". Den är enklare därför att den nöjer sig med att berätta om allsköns vidunder och en människa som först är ond men som sedan omvänder sig som följd av sina upplevelser med demonerna. Det är inte en av Singers stora berättelser.

Men det är glädjande att det lilla förlaget Tenenbaum tagit sig för att ge dagens läsare en chans att uppleva Singer.

Han var en av 1900-talets märkvärdigaste författare. Och hans berättelser lyfter fram en kultur som nu är utrotad men som betytt så oerhört mycket för Europas utveckling.