”Vi som bara varit med om tillväxt, aldrig motstånd.” Orden är Signes, när hon på ett lakoniskt sätt sammanfattar sin generation.

Signe är ett av två berättarjag i Maja Lundes roman "Blå". Signe tillhör 50-talisterna, som har levt parallellt med den så kallade stora accelerationen. Efter 1950 har i princip alla kurvor stigit, allt från koldioxidutsläpp till vattenanvändning har ökat och med hjälp av fossila bränslen har den globala ekonomin fördubblats gång på gång. Den materiella rikedomen har ökat, men samtidigt har arter dött ut i en takt som får människan att se ut som den mest blodtörstiga best. Naturliga habitat förstörs och den globala uppvärmningen höjer haven och sätter ekosystemen under press. Men än så länger lever vi i tron på den eviga ekonomiska tillväxten, den gud vi tillber i förhoppning om att slippa möta motstånd från en ändlig planet. Vi tror att tillväxten ska rädda oss från längre värmeböljor, kraftigare skyfall och intensivare orkaner.

Ursäkta, de sista orden är mina egna, men det är lätt att dras med i Signes raseri över sakernas tillstånd.

Signe har själv bjudit på motstånd. Hon har varit aktivist i hela sitt liv. Trots att det splittrade familjen så ställde hon sig på pappans sida i protesterna mot att gräva ner floden i Vestlandet där hon växte upp, medan mamman tillhörde dem som ville exploatera.

Under protesterna träffade hon Magnus, som skulle bli hennes livs kärlek men som senare svek hennes ideal. Nu har de inte setts på decennier, men ensam i en segelbåt är hon på väg till honom. Hon ska segla från Norge till Frankrike för att utkräva ansvar för sveket som hon menar inte bara drabbade henne, utan alla framtida generationer. De som kommer att möta det motstånd som Signe och Magnus själva aldrig har upplevt.

En av dem är David, bokens andra berättarjag. Han är 25 år och lever med sin sexåriga dotter Lou i ett flyktingläger i norra Frankrike år 2041. Sydeuropa har drabbats av en fem år lång torka, skördarna har uteblivit och gränserna mot vattenländerna i norr är stängda. Davids fru försvann tillsammans med deras bebis när de flydde lågorna i hemstaden. Nu upplever David och dottern en långsam tristess i lägret. Allting handlar om att köa och vänta, dels på att resten av familjen ska hitta dit men också på att få mat, vatten och möjlighet att duscha. Samtidigt bär de på en tröstlös förhoppning om att resa vidare till någon plats där det fortfarande finns regnmoln på himlen.

"Blå" är andra delen i det som ska bli en klimattetralogi. Första delen, "Binas historia", blev en oväntad succé och sålde i mer än 500 000 exemplar. Även där arbetade Maja Lunde med parallella historier i olika tidsperioder, för att väva ihop generationerna som skapar uppvärmningen med dem som får lida de värsta konsekvenserna. Det finns flera intrikata personskildringar i böckerna, och i "Blå" gäller det framförallt Signe som får ett djup värdigt världshaven. Det är en ynnest att få höra hennes tankar om kärlek, moral och en krisande värld.

Att följa Davids och Lous lidande är mer ångestladdat. Det går att känna den utbredda hopplösheten i lägret, och hur det till slut blir väntan i sig som gör att människor håller kvar vid hoppet, eftersom tillvaron förlorar sin mening den dag du slutar vänta. Det märks också att Maja Lunde har gjort sin research, skildringen hade känts trovärdig även om hon hävdat att den handlade om ett samtida flyktingläger.

På engelska kallas ofta skönlitteratur och filmer med klimattema för cli-fi, climate fiction, och oftast handlar det om postapokalyptiska framtidsskildringar med en klimattvist. Det som skiljer Maja Lundes böcker från många andra i genren, och vad som säkerligen är en del av nyckeln till författarens framgångar, är att hon lyckas föra berättelserna närmare människan som individ.

Genom att skildra nutiden, i alla fall delvis, visar hon hur vi som lever i dag både är med och skapar klimatkrisen samtidigt som vi kan se de första konsekvenserna. Det är också lättare att relatera till personer som lever i en värld som fortfarande liknar vår, och berättelsen om Signe handlar förutom om miljöaktivism också om klass, förälskelse, landsbygd, och föräldrarelationer. Frågor som vi alla kan associera till och som i sin tur också kommer att påverkas av en varmare värld.