Vi möter varje dag nyheter om grupper som strider om politiskt inflytande, social kontroll och inte minst för sin heder. Vi ser det i makroperspektivet mellan olika grupperingar i Afrika och Asien, och vi ser det också på mikroplanet i vår vardag här i Sverige. När hedern är så viktig att en far kan döda sin dotter för att hon enligt de regler som klanen satt upp, har dragit inte bara sin närmaste familj utan en mycket större krets av personer i smutsen, stämmer det till eftertanke. Någon annan försoning än flickans död finns inte. Vi har upplevt det flera gånger i Sverige, och varje gång har den folkliga domen, med rätta, blivit hård mot förövarna. Vidare kan vi nästan dagligen läsa om grupperingar som tar ut hämnd på varandra. Det som från början var en affärsuppgörelse eller ett arrangerat äktenskap som gick snett, blev snabbt en dödlig strid om de olika gruppernas, eller klanernas, heder.

Vad är det är för mekanismer som är så starka att en far kan döda sitt barn för handlingar som vi i den västerländska rättsstaten möjligen tycker är olämpliga men knappast så mycket mer? Hur kan vi förstå de bakomliggande strukturerna som under århundraden har format klankulturen? Vad händer när klankulturen krockar med våra västerländska rättsideal? En bra vägledning är den amerikanske professorn Mark S. Weiners bok "Klanvälde – från stamsamhälle till rättsstat".

Mark Weiner tar avstamp i det för oss naturliga faktum att vi, var och en, som huvudregel är personligt ansvariga för våra göranden och låtanden. Min farbror ska inte klandras för mina misstag. Det är den starka staten som genom lagarna sätter upp spelreglerna för vad vi som medborgare måste förhålla oss till. Grundtanken är att våra regler har tillkommit på demokratisk väg och att staten är en trygghet för den enskilde. Men staten har också getts i uppdrag att straffa den som bryter mot reglerna.

Om staten är svag uppslukas individerna istället av grupperingar och samfund som ofta har karaktären av en storfamilj; klanen. Den blir en naturlig form av social och rättslig organisation. Klanen blir också en grupp som ställer upp sina egna regler, ibland med religiösa förtecken, ibland av mera egoistiska syften hos ledarna. Mark Weiners tes är att vi ska vara tacksamma för en rättsstat med starka institutioner. Ett starkt klanvälde, även inom en i övrigt välfungerande rättsstat, är ett tecken på att statens institutioner inte erbjuder tillräckligt bra skydd för den enskilde utifrån sociala, kulturella och rättsliga aspekter. De tankar som Mark Weiner väcker har en skrämmande aktualitet när det gäller vad som händer i konflikter mellan kriminella gäng, till exempel i Malmö.

Mark Weiner applicerar sin forskning på olika miljöer runt om i världen. Nuerfolket i Sudan, uppkomsten av styrelseskicket på Island under 1000-talet och förutsättningarna för demokratiska reformer inom de starkt klandominerade palestinska områden i nutid. Ledorden för dessa och andra kulturer med starkt klanvälde är skam och heder. Förståelsen för att den västerländska rättstanken om personligt ansvar är främmande för klanen är viktig. Om klanen skulle acceptera tanken om individuellt ansvar vore också dess idé om kollektivets ansvar död. Frågan är hur den västerländska rättsstaten kan möta det kollektiva ansvarets utmaningar.

"Klanvälde" är inte en torr akademisk beskrivning av klanväldets ursprung och kollision med den västerländska rättsstaten. Det är en kunnig berättelse med invävda episoder om enskilda personers öden i det gränsland som heter integration och förståelse. Boken är väl värd en sommarläsning i hängmattan.