Attacken mot Charlie Hebdo och den affär som sålde kosherlivsmedel i Paris visade våldets grymhet men reaktionerna efteråt visade på civilkurage, engagemang och försoning hos många människor över hela världen. Men i detta fanns också underströmmar av islamofobi. Minnesdagen av Förintelsen nyligen ägnades åt att påpeka att judar i Sverige idag känner större oro än på många år. I en globaliserad era med ett snabbt digitaliserat flöde av nyheter, påståenden och kommentarer växer irrationella föreställningar på religiös grund. Religion används för politiska syften och tolkas därefter.

Varje dag går jag förbi en inskrift i blankpolerad granit: ”Måtte min Bok-Präss, ägnad upplysningen icke smädelsen, altid gagna, aldrig skada Medborgare!” Orden är Adolf Fredric Raams som under en kort period på 1700-talet drev Norrköpings Tidningar tryckt på det tryckeri som den invandrade prästen från Livland, Reinerus Broocman grundat redan 1723 i Norrköping. De två viktigaste orden i citatet är ”upplysningen” och ”Medborgare”.

För upplysningen födde medborgarskapsbegreppet: att människan har okränkbara fri- och rättigheter från förtryck av kyrka, kung och överhet. Rättigheterna skulle garanteras i lag och skyddas av en oväldig statsmakt. Motståndet mot detta är idag övervunnet (men inte för alltid) i stora delar av världen. Upplysningens ideal har visat sig starka. Praktiken har det dock varit sämre med, många exkluderades från att omfattas av frihetsidéerna och kritiken mot upplysningen har för detta varit hård och ihärdig.

Upplysningsepoken födde innovationer: det offentliga samtalet och den tillkännagivna nyheten. Genom öppna diskussioner och förmedling av nya händelser skulle samhället nå bättre, klokare och mer rättvisa beslut. Tidningarna var bärare både av upplysningens ideal och innovationer.

Mer än ett kvarts millennium senare står vi inför en ny situation: en nationalistisk reaktion och växande främlingsfientlighet, i Europa riktad mot muslimer och judar. Och det sker i en globaliserad värld där informationen sprids allt hastigare driven av digitaliseringen som accelererande motor. All denna information har fått oss att stirra oss blinda på samtiden eftersom detta informationsöverflöd produceras i nuet och till övervägande delen handlar om det.

Att återuppväcka upplysningsidealen har blivit en fråga. För det behövs vidare utblickar. I boken ”The History Manifesto” skriver historikerna Jo Guldi och David Armitage om vår upptagenhet av det nära förflutna och det nödvändiga behovet för alla humanistiska vetenskaper att forska över långa tidsperioder.

Tacksamt nog har digitaliseringen gett oss verktygen att genomforska oceaner av texter och att analysera data från mänsklighetens uppkomst. Vägen för en ny upplysning är beredd.