Stefan Arvidsson förstod inte varför han nödvändigtvis måste åka till jobbet. Här stod han hemma i källaren i Rejmyre med en nyupptäckt vattenläcka. Ändå ringde hans fru och sade att han måste infinna sig på arbetsplatsen.

Kanske har det nåt med 40-årsdagen att göra, tänkte han.

På väg till Hävla kör en stor svart bil om mig. Tina Englund står utanför den röda byggnad som inrymmer företaget Rejmyre Maskin och vinkar in mig. När jag parkerar ser jag den svarta bilen som körde om mig stå på gården.

Artikelbild

| Grattiskyss. Stefan Arvidsson gratuleras till Broocmanpriset av hustrun Tina Englund.

Stefan Arvidsson sitter i fikarummet en trappa upp.

– Grattis Stefan! säger jag. Du har fått NT:s kulturpris Broocmanpriset.

Han ser plötsligt lite gladare och ännu mer omtumlad ut. Hans fru Tina Englund gratulerar honom med en kyss.

Stefan Arvidsson får Broocmanpriset för att ha skapat och gjort musikfestivalen Skogsröjet till en angelägenhet för hela bygden, vilket har bidragit till Rejmyres utveckling. Fast allt började här i Hävla.

Artikelbild

– Vi startade faktiskt här med en festival som hette Svarttorpsfestivalen. Men den tog sig aldrig, jag gick och tänkte på det där, hur man kunde göra det bättre. 2004 blev jag ordförande i musikföreningen, berättar han när han hämtat sig och fått en kopp kaffe.

Han är född och uppvuxen i Rejmyre och beskriver sig som en gedigen föreningsmänniska.

– Mest har det varit RIF, idrottsföreningen. Min pappa var ungdomsledare i fotbollslaget. Själv ansvarade jag för kiosken när jag var 14 år. Nu tränar jag två lag, både bollekskolan och årskullen 99–03.

Och så var det musiken. Själv har han aldrig spelat i något band.

– Nej, jag har alltid varit arrangör. Skogsröjet var till en början tänkt för lokala band. Vi hade många i gång och om man repade ofta skulle man få chansen att spela på en riktig, stor scen.

Entusiasmen var stor, sammanhållningen god och den helt ideella arbetsglädjen betydande.

– 2006 fick vi ett lyft. Vi bokade Hardcore Superstar och fick kontakt med den stora arrangören Live Nation, säger han.

Nu är hela byn på benen när besökare från när och fjärran kommer för att se och höra Megadeath, D-A-D, Twisted Sister, Raubtier och Steel Panther. Och Hardcore Superstar har nästan blivit Skogsröjets egna husband med flera framträdanden sedan 2006.

– Arbetet med nästa års festival börjar redan då. För då finns det managers här som vi kan höra med om kommande bokningar. Vi kan inte erbjuda så mycket pengar, vi lever på att banden och publiken gillar att komma hit.

Omsättningen för Skogsröjet är 4–5 miljoner, en bråkdel av Bråvallafestivalen. Men Skogsröjet kan erbjuda andra saker.

– Bara det att vi ligger här mitt ute i skogen. Vem hittar till Rejmyre? Förr fanns glasbruket och då kunde man om man växte upp här få jobb där. Så är det inte längre. Kan vi erbjuda något annat så är det väl bra, menar Stefan Arvidsson.

Under åren har han själv funderat på att göra en festival i Norrköping och han har också fått förfrågningar.

– Fast det passar inte oss. Skulle vi vara någon annanstans skulle det inte bli Skogsröjet, utan något annat.

Arbetet pågår året runt, mest intensivt under sommaren med kulmen i augusti under festivalen. Trots att Skogsröjet fortfarande växer tycker Stefan Arvidsson att mycket är lättare nu.

– Nu har vi en organisation där grunden är lagd. Vi har 300 volontärer som arbetar varje år. Många av våra besökare är flerårsbesökare. De brukar komma först med sina tält till campingplatsen och säga: "Det är lugnt Stefan! Vi visar dom andra vad som gäller".

Skogsröjet är, kort och gott, en mer familjär festival där den sociala kontrollen är större.

– Jag fick ett klagomål i somras. Det var några på campingen som klagade på att de blivit störda under natten. Jag sa att jag skulle ta hand om det och frågade i vilken husvagn det var som de inte skött sig. "Nej, sa dom som klagade, det kom från huset därborta". Det visade sig att det var en Rejmyrebo som haft fest och stört festivalbesökarna...

Som många spontant framväxta ideella evenemang har inte hemkommunen Finspång alltid varit med på tongångarna från Skogsröjet.

– Nej, det har tagit sin tid. Vi har fått marknadsföringsstöd från kommunen och så, men det behövs inte alltid pengar. Lika viktigt är att få känna stödet. Och nu har vi en bra kontakt med kulturutvecklingschefen Mårten Hafström, han är mer aktiv och bidrar med egna idéer.

Fast Stefan Arvidsson kan tänka sig att ta fler initiativ.

– Ibland har jag funderat på att starta ett Landsbygds- och Medmänsklighetsparti. Siemens har jättestort inflytande på kommunen men det behövs annat också än en stor industri.

Från de stora problemen till de mindre, fastän mer akuta. Rörmokaren har ringt, arbetet väntar, barnen kräver sitt och 40-årsdagen rycker allt närmare.

Stefan Arvidsson, en av 2014 års Broocmanpristagare, har – fast klockan bara är tolv ­– haft en händelserik dag.