– Det här är från Miami, säger Paula Urbano och pekar på en roströd detalj i ett av sina nyuppsatta fotografier i serien Reflexive Perceptions på Konstforum.

Hon berättar att hon brukar ge sig ut och fotografera när hon besöker städer, det kan vara Kassel, Miami eller Göteborg. Sedan behandlar hon fotografierna digitalt genom att lagra motiven över varandra och sedan sudda för att ta bort eller förhöja detaljer. Resultatet blir ett slags stämningsfulla mycket abstrakta bilder på glansigt fotopapper.

Få detaljer kan urskiljas: på en bild finns ett par bevarade fotspår, ett par räfflade skosulor skapar en fästpunkt för blicken.

– Jag fotograferar sådant som inte är särskilt anslående. Bilderna är ett sätt att säga att alla platser finns överallt, säger hon och berättar att hon är inspirerad av den post-koloniale teoretikern Homi K. Babha.

En av Babhas idéer är hybridiseringen av olika kulturer, och på så sätt kan man se Paula Urbanos bilder. Själv har hon svensk-chilensk bakgrund, vilket också har påverkat hennes konstnärskap med frågor om identitet och representation.

Paula Urbano deltar också i Norrköpings Konstmuseums kommande evenemang Med staden som scen.

– Då ska jag göra ett performance här utanför på Saltängsgatan, säger hon innan hon återvänder till sin utställning som ska fullbordas med ett eller två fotografier från en annan serie, tagna i en nedlagd pianofabrik vid Telefonplan i Stockholm.