SON:s generalprogam för kommande höst och vår innehåller besök av internationella stjärnor, gästspel och uruppföranden, men den stora nyheten under gårdagens presskonferens i DeGeerhallen var att chefdirigenten Alan Buribayev slutar efter nästa säsong.

 

- Det finns inget missnöje och det beror inte på att vi tröttnat på varandra. Jag har många vänner i orkestern och tänker återkomma som gästdirigent, säger han och förklarar att det i själva verket handlar om tidsbrist.

 

Vid sidan av SON är han också chefdirigent för filharmonikerna i holländska Brabants och symfoniorkestern i Dublin. Dessutom bor han fortfarande kvar i Alma Ata och flygresorna från Kazakstan till arbetsplatserna har sitt pris.

 

 

- Det innebär att jag inte får något utrymme för engagemang på andra håll, vilket är nödvändigt för min karriär. Jag är en ung dirigent och måste visa upp mig, säger han.

 

Alan Buribayev tillträdde våren 2007 och hans sista konsert i rollen som chefdirigent för SON blir i maj nästa år när SON framför Igor Stravinskys Våroffer i Norrköping och Linköping

 

- Jag har studerat verket ingående, men inte dirigerat det tidigare, så det blir en utmaning både för mig och orkestern. Det har skrivits svårare verk efter Stravinsky, men Våroffer är komplicerad så det räcker och jag skulle inte ha satt upp den på programmet under det första året - inte heller under det andra. Men nu känner vi varandra och det ska verkligen bli spännande, säger han.

 

 

Efter åren i Norrköping kan han också blicka tillbaka, men parerar smidigt frågan om SON förändrats sedan hans ankomst.

 

- Det har inte funnits något viktigt att förändra. Jag förstod att jag hade att göra med oerhört professionella musiker, men min avsikt har varit att anpassa sättet att spela till de olika verken vi framfört, vilket inte betyder att SON saknar egenart. Klangen är ljus och känslomässig, men som offentligfinansierad institution har vi inte möjlighet att specialisera oss, utan måste hålla oss till ett varierat program, säger han.