Valdemarsviksläraren Helena von Schantz (FP) har skrivit att hon vill ha studentexamen igen (DN Debatt 12/6). Artikeln har mottagits med spridda åsikter, men von Schantz har nog rätt i att studentexamen är en metod att lyfta den problemdrabbade skolan med.

Genom oberoende rättare kan ett betyg mer överensstämmande med elevens resultat sättas, samtidigt som det ska finnas möjlighet för eleven att göra om. Det här är något som både elever och lärare tjänar på.


Det är rätt att
se sig om efter lösningar, eftersom Sveriges skolsystem kan anses gå på tomgång. Både i DN och på sin blogg på nt.se (14/7) ger von Schantz Finland som exempel. Det finska systemet använder nämligen slutexamen.

International Baccalaureate (IB) är ett annat exempel på ett gymnasieprogram där elevens examensprov blir rättade av objektiva betygssättare på annan ort.

Det är bra, eftersom man därmed undviker personlig påverkan av relationen mellan elev och lärare. Läraren har då dessutom möjlighet att bättre fungera som mentor och utbildare under skoltiden.

I Sverige kan ett mer liberalt system där både studentexamen och inlämningsuppgifter sammanräknas till ett betyg vara önskvärt. Men dagens system är alltför lätt att fuska sig igenom och därmed för Helena von Schantz också en viktig fråga.

Trots att självkritik är viktig tjänar det inte längre att gräva där man står för att försöka bättra skolan. Det kan i stället vara läge att lära av andra framgångsexempel.