En mer sansad klimatdebatt efterlyses

Hur vore det att erkänna att vi faktiskt inte vet hur mycket jordens temperatur ökar, än mindre huruvida det är människans fel eller inte?

För drygt två år sedan brakade FN:s toppmöte om klimatet samman i Köpenhamn och orsakerna var många. Ordspråket "ju fler kockar, desto sämre soppa" sammanfattade emellertid kalabaliken ganska bra.

Händelserna i Köpenhamn var dock större än det politiska misslyckandet i sig. De representerade på många sätt också kulmen för en ensidigt ökande oro för det så kallade klimathotet - med åtföljande krav på så snabba åtgärder som möjligt. Det är dock först den senaste tiden som flera exempel uppmärksammats som påvisar behovet av en mer nyanserad debatt kring detta klimathot.

Världsbankens rapport förra året väckte stor uppståndelse och det talades om en global temperaturökning på hela fyra grader som en realitet. Att en så kraftig temperaturhöjning (på blott några decennier) verkligen skulle få allvarliga ekonomiska konsekvenser är förstås uppenbart - men Världsbanken yttrade sig över huvud taget inte om de vetenskapliga förutsättningarna för ett sådant scenario.

I bland annat Norge har samtidigt vetenskapsmän funnit att den av FN:s klimatpanel IPCC förutspådda uppvärmningen sannolikt är orimligt stor. IPCC har förutspått en ökad medeltemperatur om minst tre grader fram till 2050 (om inte utsläppen av växthusgaser minskar), men enligt de norska forskarna är tre grader snarare att betrakta som ett värsta-scenario. Enligt dem är en höjning om högst två grader mer trolig - det vill säga inom det internationella tvågradersmål som dominerat debatten de senaste åren.

Vad mer är, enligt den norska rapporten är det oklart hur mycket av uppvärmningen som är resultatet av mänsklig verksamhet. "Vi bevittnar högst sannolikt naturliga variationer i klimatsystemet" konstaterar till exempel professorn i geovetenskap vid Oslo universitet Terje Bentsen forskningsrapporten, samtidigt som han inte förnekar mänskliga förstärkningseffekter.

Med detta i minne bör vi naturligtvis inte gå från den ena ytterligheten till den andra och förneka de möjliga kopplingarna mellan mänskligt genererade utsläpp och uppvärmning. Även i den stund människan faktiskt är "oskyldig" kan en naturligt ökande temperatur ändå ställa krav på exempelvis bättre stadsplanering och andra omställningsåtgärder.

Risken för en sådan rekyl är dock uppenbar, eftersom klimatoron emellanåt slagit över i klimathysteri, med såväl politiska (ofta vänstervridna) som pseudoreligösa övertoner. Medial sensationsjournalistik har bidragit till ett ganska okritiskt förhållningssätt och i exempelvis det överhettade svenska debattklimatet (!) har ifrågasättande och avvikande uppfattningar avfärdats som extrema.

Lagom är som bekant ofta bäst. Det finns goda skäl att tillämpa en försiktighetsprincip, dessutom talar inte bara miljömässiga utan också ekonomiska och faktiskt säkerhetspolitiska skäl för exempelvis minskad användning av olja. Men det behöver faktiskt inte vara undergången som väntar oss.

 
5

Läsarkommentarer:

En mer sansad klimatdebatt efterlyses

Kommentering stängd

  • MEST LÄST PÅ NT.SE