När regeringen i går presenterade den nya skollagen var det mesta känt sedan tidigare. Hela lagen andas allmän uppstramning efter åratal av lealös socialdemokratisk politik.Alliansen har granskat de konfessionella friskolornas ställning. Vissa menar att dylika skolor genom sin blotta existens hotar den religiösa värdeneutralitet som bör genomsyra skolpolitiken, andra fruktar att vissa samfund propagerar värderingar som grovt avviker från gängse samhällsideal.Möjligheterna att bedriva religiösa friskolor kommer nu att finnas kvar. Möjligtvis kan man tala om ett hårdare regelverk. Om den lösningen är tillfyllest återstår att se.Över huvud taget kommer friskolornas ställning att bli mer lik de kommunala. Friskolorna måste i framtiden kunna redovisa såväl tydliga tim- som kursplaner. Samtidigt kommer friskolorna att kunna överklaga den kommunala skolpengens storlek.Även om detaljförändringarna är stora, handlar det mest om reformer inom ett redan existerande system. Möjligheterna att slippa viss undervisning minskar. Framför allt handlar det om sex- och samlevnadsundervisning och viss idrott för invandrarflickor. Den faktiska diskriminering som existerat försvinner därmed.Andra reformer är att friskolor måste redovisa enskilda mycket stora bidrag och att kommuner som inte erbjuder förskoleplats inom fyra månader tilldöms vite. Särskolan ska vara just det, en särskild skola för elever med utvecklingsstörning - inte en skola för svagpresterande elever i största allmänhet.Det utbildningsminister Jan Björklund (FP) är mest stolt över är dock att elever och föräldrar framdeles ska kunna överklaga skolans beslut.Utbildningsfrågorna är Folkpartiets särskilda skötebarn i regeringen. Tillsammans med framgångarna i Europavalet finns förutsättningar för Folkpartiet att profilera sig ytterligare. De första opinionsundersökningen efter EU-valet tyder på att de förliga folkpartivindarna håller i sig.Alla är dock inte lika nöjda. Socialdemokraterna knorrar över att ett så omfattande lagarbete inte är blocköverskridande.På sätt och vis är kritiken rimlig. Men samtidigt har Socialdemokraterna avvisat alla förändringar tidigare. Förutsättningar för ett konstruktivt arbete över blockgränserna har saknats.Notabelt är dock att Socialdemokraternas talesperson i skolfrågor, Marie Granlund, inte tjuter av ilska som exempelvis hennes finanskollega Thomas Östros brukar göra i ekonomiska tvistemål med regeringen. Kanske är Socialdemokraterna glada om Alliansen desarmerar skolfrågan inför nästa år. Då slipper ju Socialdemokraterna gå till val på sina egna misslyckanden!