Almedalen torsdag. Det är synd om folkpartiledarna. Man vet aldrig vad de egna kan hitta på. I går tvingades Jan Björklund ägna viss möda åt två frågor som typiskt nog var lika medialt spännande som i grunden politiskt inaktuella. Först tyckte Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Carl B Hamilton att de fyra borgerliga partierna borde slås samman till ett enda. Därefter tyckte Liberala ungdomsförbundet av en tillfällighet att Birgitta Ohlsson vore en bra nästa partiledare...

Nåja, en fördel med alla denna uppmärksamhet är just - uppmärksamhet. Många hade ögonen på Björklund under torsdagen. Han tog chansen.

Först presenterades ett mycket intressant förslag om flexiblare arbetsrättslagstiftning, i kombination med bland annat en ny obligatorisk a-kassa. Taket inom den samma ska höjas och avgifterna bör bli mer enhetliga.

I dag är det ofta så att låginkomsttagare betalar de högsta avgifterna, vilket gör att många helt enkelt inte går med i a-kassan.

Förslaget fanns förstås med i Björklunds
tal på kvällen. En i alla stycken traditionellt hållen retorik, som kanske inte faller vissa
i smaken men som jag personligen tycker är utmärkt. Sakligt, en smula akademiskt och utan enkla publikfriande lösningar.

Enligt min mening har Björklund gjort bäst ifrån sig hittills under Almedalsveckan, som nu börjar lida mot sitt slut. Många har spekulerat i att småpartierna under detta mellanvalsår haft störst möjligheter att profilera sig på Gotland.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt var nära, men förslaget om vinstförbud inom vård, skola, omsorg är mest en huvudvärk för Socialdemokraterna och dessutom levde hans retorik inte upp till förväntningarna.

Björklund var kärv, men stundtals också underhållande. Som när han sade att det inte duger för Sverige att jämföra oss med Sydeuropa när Asien tar för sig - att vi riskerar bli "ett hembygdsmuseum för rika kineser"!

Folkpartiledaren talade sig varm för en liberal invandringspolitik, en modern forskningspolitik och ett återförstatligande av den kommunala skolan. Han ville avskaffa värnskatten (men återinföra skatten på konstgödsel) och varnade för både Vänsterpartiets och Miljöpartiets ekonomiska politik.

Säkert inte populärt på vänsterhåll, men det kan ju tänkas att också Moderaterna knorrar lite över Björklunds lyckade profilering. Den progressiva liberalismen ryms sannolikt bäst inom Folkpartiet!