Linköpings universitet hade äskat mer pengar för utbildning av nya läkare, i måndags meddelade utbildningsminister Jan Björklund (FP) att regeringen skjuter till pengar för fler utbildningsplatser för läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Linköping får med andra ord sina önskade platser, tjugo om året de kommande två åren, och den extra goda nyheten är att mycket av utbildningen kommer att ske på Vrinnevisjukhuset (ViN) i Norrköping. ViN:s framtid som akademiskt utbildningssjukhus stärks således.

Satsningen på läkarutbildning på ViN sker dessutom parallellt med en omfattande utbyggnad av sjukhuset. Landstingsrådet Marie Morell (M) konstaterar att sjukhuset får en "nystart"
i och med satsningarna. Det är bra. Vården i östra delen av länet har varit hett omdebatterad. En del har hävdat att ViN utarmats till förmån för LiU och att den östra delen av länet får en sämre vård, trots att de betalar samma landstingsskatt. En debatt som förhoppningsvis nu delvis kan läggas till handlingarna. Att ViN får mer resurser i form av utbildningsplatser för läkare är ett viktigt beslut.

Kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) uppger i gårdagens NT att "Det här är nog den gladaste nyheten som regeringen kommit med på senaste tiden". Man kan undra vilket tidsperspektiv kommunalrådet har, med tanke på att det bara var en dryg vecka sedan satsningen på Ostlänken presenterades. Stjernkvist gillar dock båda satsningarna och konstaterar nöjt att "det våras för Norrköping".

Det är lätt att hålla med. Norrköping och Östergötland har fått en försvarlig del av kakan
i regeringens höstbudget och i satsningarna från det alliansstyrda landstinget. Stjernkvist, hans partikamrater och koalitionspartner kan glädjas åt att Sverige har en borgerlig regering och att östgötalandstinget har en icke socialistisk majoritet.

Dessutom kan man konstatera att regeringen fattat beslut om inköp av mellan 40 och 60 Gripen-plan. En industrisatsning, halvdåligt förklädd till försvarspolitik, som innebär att verksamheten på Saab i Linköping kommer att fortgå i decennier.

I bistra ekonomiska tider kan statliga satsningar i olika former ibland ha stor inverkan på hur hårt den aktuella krisen drabbar befolkningen. Satsningen på Ostlänken är både omfattande och långsiktig. På kort sikt skapar den jobb under byggnationen och på längre sikt innebär snabbtågen att arbetsmarknaden vidgas och dessutom att den lokala pendlingen fungerar bättre. Olika regeringar gör olika prioriteringar utifrån det givna läget. Den här gången har Östergötland onekligen fått rejäl utdelning.