Regeringens höstbudget presenteras inte förrän nästa vecka, men likt många andra statsråd valde justitieminister Beatrice Ask (M) att meddela ett par nyheter i förväg. I går rapporterades att regeringen tänker slå samman landet 21 olika polismyndigheter och rikskriminalen till en enda nationell polismyndighet.

Förändringen är tänkt att träda i kraft i januari 2015 och regeringen skjuter till 50 miljoner kronor fram tills omstruktureringen är helt genomförd.

Problemen med dagens regionala polismyndigheter är välkända. Svårigheter att samarbeta över länsgränserna, tekniska hinder och en generell tröghet i systemet är några exempel. Även om det också finns exempel där man snabbt implementerar goda arbetsformer och metoder från andra polismyndigheter.

I en värld och samtid där varken brotten eller brottslingarna följer läns- eller nationsgränser är det givetvis klokt att möta utmaningen på samma plan. 21 länspolismästare med varsin organisation är förmodligen inte det optimala sättet att hantera brottsligheten. Samordningsvinsterna med en, central, polismyndighet kan bli stora.

Samtidigt finns det givetvis risker med en centraliserad polismyndighet. Hur stor förståelse för regionala skillnader och kanske arbetsmetoder kommer det att bli? Justitieminister Ask uppger för Ekot att man är medveten om problemet: "Väldigt mycket av brottsbekämpningen är ett lokalt arbete som sker runtom i hela landet. Det är inte avsikten att flytta de besluten till en central nivå".

Sverige har i dag runt 20 000 poliser i tjänst. Det har skett en betydande ökning de senaste åren. Samtidigt har resultaten i form av uppklarade brott inte visat samma positiva utveckling. Ask hävdar att det funnits problem med "samordning och flexibilitet".

Svensk polis måste bli bättre. Länge hette det att det fanns för få poliser, nu är den flaskhalsen borta. De goda exemplen måste spridas snabbare inom myndigheten och resurserna måste användas på optimerat sätt.

En nationell myndighet kan dessutom hantera lönesättning effektivare. Kanske även hantera frågan om öppenhet inom organisationen som debatterats en del på sistone? Poliser som inte vågar kritisera sina chefer eller organisationen de arbetar inom är inget samhället behöver.

Att ta bort de regionala polismyndigheterna är förmodligen klokt på både kort och lång sikt. De poliser Sverige har måste arbeta så effektivt som möjligt, har en skälig ersättning för sitt jobb och chefer de kan ventilera sina åsikter för. Allt annat är att slösa bort en viktig samhällsbärande resurs.