Sverige, och många andra länder inom EU, har en orimligt hög nivå på ungdomsarbetslösheten.
I Sverige, som befinner sig långt ned, ligger nivån en bit över 20 procent av de unga. En oacceptabel nivå och en oacceptabel utveckling. Stora delar av en uppväxande generation står helt utanför arbetsmarknaden vilket kan få negativa effekter såväl på kort som på lång sikt.
Men det finns lyckligtvis goda exempel. Ralph-Georg Tischer är vd för Tysk-svenska handelskammaren. På Brännpunkt i Svenska Dagbladet, torsdag, skriver han hur den tyska industrin (och staten) hanterar utanförskapet bland unga tyskar.
Tyskland har i dag en ungdomsarbetslöshet på 8,6 procent, så något gör de uppenbarligen betydligt bättre än Sverige.
Den tyska lösningen innehåller flera dellösningar, men grundprincipen är att näringslivet och företagen har hand om yrkesutbildningarna. Ett flerårigt kontrakt mellan eleven/studenten och ett företag garanterar engagemang från båda parter och i mycket hög utsträckning leder den företagsledda utbildningen till en fast anställning efter utbildningens slut.
Priset för företagets investering i den unge vägs upp av fördelen med att ha kompetent och välutbildad personal till företaget. Ett långsiktigt sätt att se på företagets överlevnad och de anställdas potential.
Många av företagen i Tyskland erbjuder dessutom stödundervisning i tyska och matematik under utbildningen. En yrkesutbildning behöver således inte utesluta ett framtida karriärbyte.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett misslyckande för regeringen. Faktum är att ingen svensk regering de senaste decennierna har lyckats lösa frågan.
I Sverige handlar debatten oftast om att de borgerliga hävdar att det är för "höga trösklar" för unga för att komma in på arbetsmarknaden. Från vänsterhåll håller man fast vid uppfattningen att en person utan erfarenhet ska ha samma ersättning som en som jobbat i flera år.
En del fackförbund försvarar de som redan har jobb, betalar medlemsavgift och har mindre intresse av unga som vill ta sig in på arbetsmarknaden. Dessutom är intresset för att gå med i facken sjunkande.
Allt detta tillsammans har uppenbarligen inte gett utdelning för de unga.
Ungdomsarbetslösheten riskerar att bli ett trauma för många av dagens unga. Sverige behöver en ny strategi för att hantera utmaningen. Om politiker, fackförbund och näringsliv kan ta till sig de uppenbart goda exemplen från Tyskland vore mycket vunnet.
Med tanke på att alla, från höger till vänster, säger sig vilja lösa ungdomsarbetslösheten vore det bedrövligt om Sverige fortsätter att utmärka sig negativt när det gäller ungas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Ta efter de goda exemplen till att börja med.