"Gå och fiska!" Det är oppositionsledaren Anatolij Lebedkos uppmaning till väljarna inför det vitryska parlamentsvalet i morgon. Han har förstås helt rätt i att valet är en parodi på demokrati och i praktiken uppgjort i förväg. Med direkt och indirekt valfusk kommer diktatorn Alexander Lukasjenko att försäkra sig om en trygg majoritet röstboskap i parlamentet, som i vilket fall som helst spelar en underordnad roll.

Ändå fruktar jag att valbojkotten kommer att förfela sin verkan. Problemet är nämligen att människor bildligt talat redan går och fiskar, det vill säga har tankarna på annat håll än politik - och det slår lika hårt mot demokrater som regimen.

I dagsläget framstår protester som meningslösa. Valet är en charad, men det vet alla och då kan man lika gärna lägga sin röst för att slippa problem med myndigheterna.

Intervjuad i Svenska Dagbladet konstaterar en annan oppositionell röst, Julia Slutskaja, att stödet för Lukasjenko sjunkit till 30 procent - men att bara 20 procent stödjer oppositionen. Resten orkar inte bry sig längre.

Jag håller med henne om att det är ungefär så det ser ut, likaså att den försämrade ekonomin ändå är ett reellt hot Lukasjenko. Men vad hjälper det om demokraterna inte kan få folket med sig?

Slutskaja tror att Lukasjenkos dagar är räknade. Jag hoppas att hon har rätt, men fruktar att han ännu sitter säkert på sin post.