I riksdagen råder budgettider och partierna kämpar om det mediala utrymmet och möjligheten att visa väljarna hur generösa just de är. I helgen avslöjade Miljöpartiet en del av den budget de ska presentera senare i veckan. Partiet vill sänka skatter, men bara för ensamstående föräldrar.

I familjer där barnen bor växelvis och som lever som ensamstående vill Miljöpartiet sänka skatten med 400 kronor för varje förälder. Detta oavsett vilken inkomst föräldrarna har, men bara så länge de inte träffar någon ny partner.

Miljöpartiets Per Bolund anser att förslaget är "en viktig jämställdhetsreform". Kritiken att förslaget inte är inkomstbeprövat och därmed också utgår till personer med höga inkomster avfärdar han något kryptiskt: "Nej, vi tycker tvärtom att det är rättvist." Bolund drar dessutom, i Ekot, en tårdrypande berättelse när han argumenterar för sitt förslag: "För en mamma med låg inkomst kan detta göra skillnad om hon har råd att köpa vinterkläder eller inte." Sverige är tydligen fyllt av barn som inte har tillräckligt med kläder om vi ska tro på Miljöpartiet.

Kristdemokraternas Göran Hägglund är kritisk till förslaget . Dels tycker han det är "slöseri" med skattemedel att sänka skatten för de ensamstående med störst inkomster och dels anser han att reformen försvårar för medborgare att flytta samman.

Hägglund har onekligen en poäng. För två ensamstående som vill flytta samman är en skattehöjning för dem på 10 000 kronor om året givetvis en försvårande, om än knappast avgörande, faktor i familjeekvationen.

Sverige är redan idag världsledande när det gäller ensamhushåll. Vilket knappast är något att skryta om.

Dessutom finns det en inte obefogad oro över att ett dylikt system skulle missbrukas. Redan idag saknas det inte exempel på där familjer väljer att inte skriva sig på samma adress för att maximera samhällets förmåner i form av hyresbidrag, försörjningsstöd och andra delar av det offentliga transfereringssystemet.

Miljöpartiets förslag skulle göra fusk än mer gynnsamt.

Skattepolitiken ska inte formas efter storleken på sängen, var man mantalsskriver sig eller någon annan högst personlig preferens från medborgarnas sida. Staten ska vara så neutral som möjligt inför de val medborgarna gör angående sin livssituation.

Vill man göra livet enklare för barnfamiljer, bestående av en eller flera föräldrar finns det betydligt klokare och rättvisare reformer. Exempelvis ett höjt grundavdrag som gynnar hela samhället och som ger de med lägst inkomst ett välkommet tillskott.