Prioriterad brottsbekämpning
I optimala fall skulle polisen kunna satsa fullt ut för att lösa alla brott. Inriktningen på bostadsinbrott är dock en vällovlig prioritering.
Under förra året anmäldes över 22 000 bostadsinbrott i Sverige, de flesta i Halland, Skåne och Stockholm. Av dessa brott klarades mellan fyra (4) och sex (6) procent upp. Det är alltså drygt ett tusental hushåll och familjer som har kunnat se att brottet mot dem har klarats upp. Kanske har de fått tillbaka det som stals, kanske har de fått möta gärningsmännen i rätten, kanske har uppklarandet blivit ett avslut för deras del.
Att få sitt hem uppbrutet och sina tillhörigheter genomsökta är en grov kränkning. Polisens tidigare relativa ointresse att lösa denna typen av brott är olycklig. Samtidigt är det som alltid en prioriteringsfråga, finns det inte pengar och mankraft till allt måste något strykas. Till saken hör dock att svensk polis aldrig varit numerärt större vilket även gäller budgeten för de rättsvårdande myndigheterna.
Polisen i Stockholm identifierade förra året en signifikant ökning av antalet bostadsinbrott. Den bakomliggande orsaken antogs vara att värdetransportrånen minskat radikalt. I syfte att bryta utvecklingen avdelades närmare 40 poliser som skulle arbeta med frågan. En satsning som gav resultat. Trenden bröts och siffrorna för inbrott är nu vikande.
Det går således att stoppa en negativ utveckling och till synes går det utan att enorma resurser behöver frigöras. För brottsoffren är det här givetvis synnerligen viktigt. Att samhället tar brott på allvar är grundläggande, att samhället också försöker lösa brotten borde vara högt prioriterat. Tyvärr är det inte alltid så och uppklaringsandelen för bostadsinbrott är skrämmande låg.
Vid halvårsskiftet tillsatte justitieminister Beatrice Ask (M) en utredning om att skärpa påföljderna för "vardagsbrott" där bostadsinbrott ingår. Utredningens resultat är givetvis fortfarande helt okända, men en höjning av påföljden vore önskvärt. Högre potentiellt straff innebär att polisen och de andra rättsvårdanden myndigheterna måste hantera fallen på större allvar.
En annan polisär nyhet i veckan var att de så kallade "barnbarns"-brotten i praktiken upphört. Genom att utge sig för att vara äldres barnbarn och därmed ta sig in i deras bostäder kunde de äldre rånas. Den metoden används tydligen inte längre enligt kriminalinspektör Mats Wahlberg som i går uttalade sig för Ekot.
Brottslingarna har dock inte gett upp utan utvecklat en ny metod som går ut på att de frågar äldre efter vägen till sjukhuset, lurar in dem i en bil och därefter tvingar till sig pengar. En mer hänsynslöst utstuderad brottslighet får man leta efter. Förhoppningsvis kan de insatser som stoppade barnbarns-brottsligheten också sätta stopp för den nya varianten.
Polisen har i dag betydligt större resurser än tidigare. Det är bra, men måste också leda till bättre uppklarningsprocent och ett tryggare samhälle.