En ensamstående trebarnsmamma i Malmö orkade inte följa sonen till fotbollsträningen och sökte hjälp av kommunen. Socialförvaltningen hänvisade till föräldraansvaret och avslog hennes begäran, men mamman överklagade och fick rätt i Kammarrätten.
Att be släktingar om hjälp är inte längre en lösning på livspusslet.
Om du inte har råd att anställa en RUT-hemhjälp, kan du få en socialhemhjälp från kommunen. Att utföra gratisarbete är dumt. Att be någon anhörig om hjälp är att vara beroende. Att tala om plikter är att moralisera.
Den privata sfär där vi hittills levat utan att blanda in marknadens pengar och kvitton eller politikens lagar och skattemedel är på väg att suddas ut - av marknaden, med politikens hjälp.
I vårt välfärdssamhälle är individens frihet och oberoende ett kärnvärde.
Mamman i Malmö hade uppfattat tidens tecken rätt. Föräldrars "egentid" är en viktig del av samhällsekonomin; det är ju då vi kan shoppa, träna på gym, äta ute. Hur skulle det gå med tillväxten och BNP om alla jobbar gratis i hemmet? Den som gör så lever i utanförskap, i det mörka landet utanför (arbets)marknaden, varnar politikerna.
"Kulturell kannibalism" kallar Nina Björk marknadens parasiterande på vår mänsklighet i sin aktuella bok Lyckliga i alla sina dagar. Vänsterfeministen Björk citerar flitigt Karl Marx och konstaterar insiktsfullt att vi på dagens arbetsmarknad inte bara säljer kunskap/kroppskrafter utan framförallt unikt mänskliga, och traditionellt kvinnliga, kvaliteter som medkänsla, inlevelseförmåga, omsorg, kärlek. Emotionell kompetens, som tidigare mest behövdes i hemmen, är numera hårdvaluta på marknaden. Samtidigt har marknadens, och det traditionellt manligas, attityder kring tävling och effektivitet erövrat hemmet. Mamma har blivit familjens projektledare och konsumtionsansvariga.
Det är lätt att ryckas med i Nina Björks vänsterkritik av marknadens kolonisering av politiken och civilsamhället. Finanskrisen, Caremaskandalen och en smygande känsla av att vi inte mår så bra som vi borde i välfärds-Sverige har skapat ett behov av att skydda oss mot marknadskrafterna. Regeringen vill öka kontrollen av privata företag inom välfärdssektorn. En majoritet av svenskarna är emot vinster inom skolan. Men vänsterns lösningar skrämmer. De luktar öststatssocialism och gröna-vågen-kollektiv. Vi saknar tydliga högeranalyser och högerlösningar av marknadens mörka sidor. Det är högerns blinda fläck.
Den svensk som tydligast vågat ge sig på detta högertabu är sociologen Hans Zetterberg. Hans viktigaste budskap är att samhällets tre stora sektorer, staten, näringslivet och civilsamhället, är beroende av varandra, men de bör också hållas åtskilda, eftersom de har olika spelregler. Han har särskilt försvarat civilsamhället mot marknadens och politikens invasion. I den zetterbergska "lilla världen" lever vi i "dygdernas republik", landet där föräldrar följer barnen till fotbollsträningen - utan lön.
Nina Björk borde läsa Zetterberg istället för Marx.