Frågan om "vinster" i välfärden tycks för stunden vara den stora stridsfrågan, i vart fall i vänsterblocket. Med höga tongångar och uppskruvad retorik försöker "vinsternas" motståndare framställa frågan som en valvinnande för vänstern. Förmodligen har man då överskattat frågans sprängkraft.
Ett reellt vinstförbud inom välfärdsektorn, från friskolor till äldrevårdsföretag, skulle över en natt krossa fundamentet för alla ickeoffentligt utförda välfärdstjänster. Ingen friskola eller annan välfärdsutövare klarar sig i längden med röda siffror i bokslutet.
Till skillnad från kommuner och landsting kan ett företag inte tvångsbeskatta medborgarna om pengarna tagit slut.
Således är debatten mer eller mindre bakvänd. Vad som borde debatteras och diskuteras är kvaliteten på den offentliga verksamheten. Och då oavsett om det är en offentlig eller privat utförare. Rimligen är kvaliteten och resultaten
i skolan mer intressanta än om den som driver skolan lyckas göra det lite effektivare och billigare än kommunen. Detsamma gäller givetvis vården och äldreomsorgen. Klara och tydliga kvalitetskriterier gör det dessutom enkelt att jämföra olika verksamheter. Därmed inte sagt att det kommer att vara enkelt att fastställa dessa.
Frågan har som bekant politisk sprängkraft. Socialdemokraternas Stefan Löfven har tvingats hantera partiets olika falanger och dessutom tvingas han ta hänsyn till vad han sagt innan. Löfven vill inte förbjuda "vinster" men i slutet av förra veckan presenterade han ett förslag på mer "öppenhet" och full insyn i välfärdsföretagen.
Ett förslag som mötte hård kritik från bland annat Svenskt Näringsliv. Enligt vd:n Urban Bäckström skulle det socialdemokratiska förslaget leda till försvårad etablering, ökad byråkrati och en ökad misstro mot seriösa aktörer.
Löfvens förslag är en avvägd balansgång mellan vad som kan gå hem hos väljarna och de krav den yttersta vänstern och LO kräver av honom. Lagom skarpt för att blidka vänsterfalangen och lagom luddigt för att inte skrämma bort mittenväljare.
Ingen är för att bolag i välfärdssektorn ska skära ner verksamheten till ett minimum och flytta pengarna till ett skatteparadis, även om det ibland låter så i debatten. De som investerar och engagerar sig i en verksamhet vill naturligtvis på sikt få tillbaka sin investering. Att generera ett överskott är en grundläggande förutsättning för allt företagande. Ställer man inte upp på de grundläggande förutsättningarna för företagande bör man rimligen vara emot all form av privat utförd offentlig verksamhet. Det är givetvis inte Löfven, men han måste göra något.
Frågan om "vinster" i välfärdsektorn och vad som händer med den har fått ett betydande utrymme i debatten, kanske oproportionerligt stort. Frågan om kvalitet inom välfärdssektorn borde diskuteras än mer. Kommuner och landsting måste vara tydligare
i sina kvalitetsdirektiv när de tecknar avtal med externa aktörer och dessutom ställa upp minst lika tydliga kvalitetskrav på den egna verksamheten. Allt annat är att luras.