Konkurrens är en trevlig sak, även om det inte alltid framställs så. Konkurrensen får oss att vilja bli bättre oavsett vad vi sysslar med. Det kvittar om man spelar fotboll, drejar krukor eller driver en näringsverksamhet, är andra med så skärper man sig. För företagen handlar det om att göra produkter som är lite bättre än konkurrenternas och helst till ett lite lägre pris. Grundläggande marknadsekonomi, mängder av leverantörer konkurrerar på marknaden och i slutändan är det konsumenterna som avgör vilka varor som hamnar i kundkorgen. Teorin bakom konkurrensens effekter är både enkel och beprövad. På olika sätt har den påverkat människor under hela vår utveckling.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, presenterade i veckan en forskningsrapport om friskolornas effekt i de kommuner där de etablerats. Resultatet är intressant. Forskningen visar att kunskapsnivån i de kommuner där det finns friskolor ökar. Inte bara hos eleverna som går i friskolorna utan även i de kommunala skolorna! Sambandet mellan antalet friskolor i en kommun och resultaten påstås dessutom vara starkt. Ju fler friskolor, desto bättre resultat på de nationella proven i matematik och engelska.

Rapportförfattarnas slutsats kan tyckas logisk. När det dyker upp nya skolaktörer i en kommun tvingas de redan etablerade att fundera på hur de vill möta utmaningen. Logiskt nog väljer de flesta att försöka jobba lite hårdare, lite smartare och därmed försöka locka till sig eller behålla eleverna. Konkurrensen mellan skolorna lyfter eleverna och förhoppningsvis även lärarna.

För en friskolevän är resultaten inte speciellt förvånande. Friskolereformen från tidigt 90-tal som regeringen Bildt genomförde är en av de viktigaste politiska reformerna under efterkrigstiden. I dag går 12 procent av dagens grundskoleelever i en icke-kommunal skola, i gymnasiet är andelen större. I grunden handlar det om att flytta makten över barnens skolgång från kommunala byråkrater till familjen. Rapporten från IFAU visar även att "matchningen" mellan elever och skolor fungerar bättre i kommuner med friskolor. Familjernas möjligheter att hitta en skola som fungerar bra just för deras barn ökar givetvis när valmöjligheterna ökar.

Utbildning är den viktigaste investeringen ett samhälle kan göra. Samtidigt gäller det att få valuta för skattepengarna. Även om det politiska motståndet mot friskolor i dag är obetydligt finns det många som via nya regleringar försöker stoppa utbyggnaden. Kommunala veton och "vinstförbud" är två exempel där friskolornas tidigare motståndare i dag försöker sätta käppar i hjulen.

Friskolereformen är dock som helhet omöjlig att vrida tillbaka. Allt för många familjer använder den och är nöjda med resultatet, detsamma gäller en växande del av lärarkåren. Det fria skolvalet är i dag en naturlig del i samhället. Att det dessutom innebär att resultaten blir bättre är bara grädde på moset.